Det har strulat idag, datorn. Den har ”kraschat”, packat ihop eller kalla det vad ni vill. Det har den gjort till o från de sista månaderna – alltid när jag har mycket att göra och stora jobb på gång. Jag skrev till min ”ängel” i Sverige och han återkom med kloka råd och efter några hjärtklappningar så har jag med hans hjälp lyckats ladda ner och uppdatera grafikrutinen. Det gick inte som på snöre om man säger så. Det tog några timmar med korrespondens fram och tillbaka och på slutet fick jag klara mig själv.

Det hände inte det som skulle hända, men det hände andra saker. När så datorn var omstartad och allt var ”klart” hade jag ingen bild på min stora skärm, bara på laptopen. Då lämnade jag datorn, jag orkade inte mer – jag orkade inte ens bli upprörd längre. Jag gick och satte mig och tittade på en Poirot. Ja, det blev till o med två. Stickningen växer, ändå rev jag upp flera decimeter igår – vill göra på annat sätt, men den växte i kapp i allafall.

Nu sitter jag är igen framför datorn och den fungerar som vanligt – fråga mig inte hur det gått till. Jag har inte ens startat om …

Idag har jag suttit framför datorn hela dagen med bilder från festen som jag laddat in på hemsidan. Då programmet är så långsamt, så hann jag i alla fall inte riktigt klart. Det kommer att bli några timmar i morgon också …

Så därför har jag inget att skriva om här. Jo, jag skulle titta på en rulle, det blev sent men jag ville tänka på något annat. Maken satt och tittade tillsammans med mig en stund, men sedan sa han: ”Den här filmen lyfter inte …” Så han gick och lade sig och minuter efter så brakade det loss och blev riktig aktion film. Det verkade inte sluta så bra, jag vet inte för slutet var inte med …

Det var inte utan att jag var lite trött i morse – det var nog dansen … Vi tog det lungt och lyssnade till Martin Timell som höll i Ring så spelar vi. Det gjorde han bra, synd att han försvann från underhållningsprogrammen.

Vi tittade på de bilder vi hade i kameran från gårdagen, och som vanligt så har kameran inte hållit måttet – naturligtvis – som vanligt på de bästa bilderna – så fanns ingen skärpa. Nio bilder av tio så blir det skarpt, men det verkar nästan som om den kan tänka själv och bestämt sig för att bli oskarp då motivet är extra bra …

Vi bestämde oss för att ta en lång promenad, vilket vi också gjorde. Det blev täta sittningar på bänkar, men vi avverkade nog några kilometer. Målet var hotell Radisson f.d. SAS, men numera har man tagit bort SAS. De har en fantastisk altan med utsikt över Table Bay, alla båtarna som passerar och vågorna som slår mot klipporna och vågbrytarna.

Man kan välja att äta deras buffé – som är mycket bra, eller á la carte. Vi valde buffén, och efter någon timme så skulle vi rulla hem igen, men vi tog hjälp av bussen. Kvällen blev härligt avslagen med TV och en stickning för min del. Sjalen är redan färdigvrikad. Jag tittade på några deckare och maken tog fram vår lilla TV och tittade på fotboll från Angola. Sedan blev det gemensam tittning på inspelade avsnitt av Kvarteret Skatan.

En helg till som är avverkad …

Så var det då äntligen dags för denna jubileumsfest att gå av stapeln. Vi samlades några hemma hos oss för att dricka lite bubbel innan vi delade taxi till festlokalen, jag och en annan Swea fick sitta i ”baken” – det gick bra det med.

Vi var först på plats, men personalen var igång och hade dukat så fint. Vi fixade det vi skulle göra och sedan flödade bubblet och bitings delades ut medan folket anlände och minglade med varandra. Vädret var perfekt.

Maten var god och ”Kickis” sång var helt galen, när alla satt där med tallrikar på öronen, plastpåse på huvudet, löständer och skulle försöka få fast doseringsmuggar på ögonen, då var det inte många som sjöng … Alla fullkomligt skrek av skratt. Alla hade fullt sjå med att behålla alla dessa lösa delar på plats och att kombinera med läsglasögon blev helt enkelt nästan för mycket.

Efter detta så stormade vi i styrelsen in med glitterperuker och diverse olika mikrofoner. Det var hårtorkar, diskborstar och toarullar. Vi rev av Honey, honey och jag vet inte vem som hade roligast – vi eller publiken. Det blev Pomp and Cirkumstances med ballongsmällning och serpentinkastning och sedan drog DJ:n igång Dancing Queen och så var dansen igång – inga panelhöns där inte. Det blir det inte när Sweor håller igång. Vår äldsta dam, som var flitigast på dansgolvet blir 85 …

Ja, det blev en mycket lyckad fest, och alla var så nöjda då det var dags att bryta upp och åka hem igen. Puh …

Fredag igen … Vart tar de andra dagarna vägen? Fredag betyder i alla fall att det är lunch med damerna, och jag satte mig på bussen till Waterfront. Vi har ju bestämt att vi skall träffas där, så att det skall bli lättare för alla som inte bor i SeaPoint att komm.

Det kanske det är, men idag var i ett stort gäng damer, alla från Sea Point. Visst egentligen spelar det ingen roll var vi sitter för vi har så trevligt ändå, men det är ju lite lättare att gå till ”gubbarna”. Dessutom har de en så vacker liten gård med prunkande blommor och massor med kryddväxter. Vi får se hur det blir i fortsättningen …

När jag vaknade i morse så bestämde jag mig för att ta bussen till Canal Walk för att köpa den trasa som var undanlagd för min räkning. Min inköp från igår var mycket bra, men kanske inte någon festblåsa precis. Såg ut som om jag skulle på en trevlig konferens …

Maken var behjälplig med tidtabellen. Själv blev jag med akut Swea-arbete och satt och strulade framför datorn. Dessa unga? smarta -tror de – designer av nya Word som gör om allt i andra format än vad man tänkt sig. Jag skulle helt enkelt kopiera in en text i en annan och det var ett förbaskat streck som hela tiden lade sig i. Dvs ett obefintligt streck dök upp hur jag än gjorde det hela. När det hela var klart och jag skulle skicka iväg, så fungerade inte mailprogrammet.

Efter några timmar så kom jag iväg med bussen. Maken var hygglig och följde med – han ville väl se att jag kom på rätt buss i mitt frustrerade tillstånd.

Canal Walk är en fantastisk shopping mall, att jag inte åkte dig igår i stället. Nu hade jag inte så lång tid på mig innan bussen gick tillbaka, men jag hann hitta en butik med massor med underbara kläder i min storlek – svårt att välja, fast egentligen inte. Prislapparna var en natrulig broms. Jag hann plocka upp den som var beställd och fika. En mindre lyckad fika. Jag bestämde mig för att dricka en viss sorts kaffe och ta en croissant med smält ost. Kaffet var mycket gott, om man gillar sött … Croissanten var en croissant – mycket tråkigare än vad det låter. Så med den söta kaffesmaken i munnen skyndade jag mot bussen och hemmet.

Jag hade tid hos frissan, min gamle master. Har inte varit hos honom på över ett år nu, jag var inte nöjd med honom sist – han är alldeles för dyr för att jag inte skall vara nöjd. Men nu skulle han få chansen igen eftersom jag inte var nöjd med den frissan som ersatte honom. Hon var så bra förra året och när jag nu kom så blev det bara bort i tok. Hon klippte en konstig frisyr som fick fram lockar i mitt spikraka hår …

Så nu är jag nyklippt och han borstade och fönade fram en riktigt tjusig frisyr, om man vill se ut som en tant …