Det börjar bli lite rutin i dagarna nu. Inte så mycket som händer – vanlig vardag. Jag har suttit framför datorn och slagit mig fram på Internet med frågor som jag har. Det finns hur mycket som helst att hämta där ute – bara en fråga om hur mycket tid du har att läsa.

För mig var det mycket givande. Har antagligen skrivit här om hur frustrerande det varit när jag besökt sjukvården för mina konstiga problem. Dessa har pågått i flera år och skiftat vartefter. Det är två saker som varit beständiga – den hopplösa känslan av hur dåligt jag mått med alla diffusa problem – har inte varit mig själv men egentligen inget att ta på. All glädje och ork som försvunnit, hur jag slutat göra saker som jag tycker om för att jag varit för trött eller inte orkat ta tag i det, kanske samma sak. Vikten som sakta gått upp trots att jag ätit på bästa sätt. Alla goda råd jag fått för att gå ner i vikt – vilka fått mig att önska att det vore så enkelt att jag var ett kak- och godismonster som bara kunde sluta äta sånt. Vet inte hur många gånger jag hört: ”Det är antal kalorier som går in och hur många som går ut som räknas…” Så fel! Jag tycker inte ens om godis …

För någon månad sedan fick jag veta – som någon skrev: ”Äntligen fick jag veta att jag var sjuk …” Det är sköldkörteln som inte uppför sig som den skall. ”Jag fick äntligen fick rätt”, hade ju alla klassiska symtomen. Blir arg och ledsen att ingen tog mig på allvar för flera år sedan. Men kärringar som går upp i vikt får skylla sig själva – antingen äter de för mycket eller så är det övergångsåldern.

Nu har jag fått piller och förhoppningsvis så kommer jag på banan igen. Har i vilket fall hämtat mycket information och tröst på nätet. Konstaterat att jag är långt ifrån ensam – just därför är det lite konstigt att det tagit flera år innan jag fick rätt diagnos, kunde man inte bara chansat och testat för en tid … Det som gör mig mest ledsen är viktuppgången och att jag tappat så mycket hår (jag hade en rejäl kalufs att ta från, som tur var) – det blir en tuff resa tillbaka …

Idag har det varit en sådan där tråkig dag som inte är värd att skriva om. Det mesta strulade och jag har kämpat med inställningarna till min mail. Något är galet – jag kan få sitta flera minuter medan den ”tänker” och skall skicka, öppna eller stänga ett mail. Har ju två mailadresser och den andra lade av den 14 oktober, sedan dess har jag inte kommit in där. Ändå har det mailprogrammet varit det snabbaste och min räddning vid flera tillfällen – men nu är det totalstopp. Det känner jag också, nu är det totalstopp i huvudet, jag vet inte längre vad jag skall göra …

Jo, jag har försökt faktiskt ägnat några timmar åt att tränga in i det där med Plug ins … Kom så långt att jag förstår att det är viktigt att de är uppdaterade eller inte där alls. Hur jag skall avgöra vilka som inte skall vara där har jag ingen aning om – alltså törs jag inget göra. Jo, jag har uppdaterat dem som jag vet att jag använder – typ …

Helt slut med värkande axlar och huvud så blev det fötterna i högläge på balkongen med armen i rätt läge med ett glas whisky … Det hjälpte lite, sedan serverade maken soppa och det hjälpte ytterligare. Lite norsk humer på dvd och ett fotbad – så var maken färdig, men jag fortsatte med mitt fotbad och Morden i Midsomer.

Nu är fötterna lena som barnrumpor, huvudet och axlarna helt ok igen. Inom några minuter så ligger jag på kudden kombinerad med spikmattan och med nyborstade tänder … God natt!

Det blev en ännu längre promenad idag, nästan ända till Camps Bay. Där, efter Clifton, ligger en restaurang och vi beställde in lunch. Det var skönt att vila fötterna – de har ju inte fungerat på flera år och blir lätt lite trötta och ömma. Jag visste att det finns möjlighet att ta bussen tillbaka om det skulle bli alldeles för besvärligt. Men det blev promenad hela vägen tillbaka också. Vädret var helt perfekt. De hade lovat 26 grader, det tror jag inte att det var, men en bra bit över tjugo och ingen vind. Helt perfekt väder för en lång promenad.

Mycket trött och öm så fick jag knappt av mig skorna när vi kom tillbaka. De är mycket sköna att gå i, men en plåga att ta av sig. Då gör det rejält ont i de två bekymmersamma tårna. Men efter en stund på balkongen med fötterna i högläge och en whisky i handen så glömde jag det besvärliga och kände hur skönt trött jag var och hur duktig jag har varit idag. Så härligt att äntligen kunna promenera igen. Käpparna var med och det är kul att se hur folk vänder sig om. Några svarta vaktar fnissade och jag kunde se hur knäppt de tycker att det ser ut … J Det bjuder jag på …

Efter duschen så var jag så trött att jag inte orkade hålla mig vaken, det fick faktiskt bli en stund på sängen och jag hann knappt lägga huvudet på kudden så sov jag. Jag som aldrig … lägger mig på dagen för att vila

Sedan har vi suttit och lyssnat på radio. Vi har lyssnat i kapp på Spanarna och Da Capo, sedan hittade maken några intressanta prorgram på SR Minnen. Jag virkade under tiden på min kofta, att bli. Jag tycker inte om att virka, men blev övertalad i mars om hur trevligt det är och hur fint det blir. Så nu håller jag på med ett spetsmönster – vi får se hur resultatet blir. Det är tunt lingarn, så det blir nog bra …

Sov väldigt oroligt i natt – så konstiga drömmar … Men när jag väl var i vaket tillstånd så lyssnade vi på Ring så spelar vi. När programmet slutade så ”rattade” vi in en repris på Spanarna och sedan På minuten. Efteråt blev det en promenad i det underbara vädret. Äntligen har det slutat att blåsa. Maken försåg sig med keps, det gjorde jag också + mina gå-stavar. De väcker verkligen uppmärksamhet …

Jag försöker att följa instruktionsboken och ”stava” mig fram, men det är inte så lätt – vi stannar hela tiden och beundrar den otroligt vackra utsikten … Idag var dessutom kameran med och batteriet var laddat. Det var maken som hade hand om apparaten …

Som belöning hade vi lovat oss själva att ta en fika på tillbakavägen. Det visade sig att de hade Deli och vinmarknad på det café vi planerat som mål. Dvs obegränsat med vin och tilltugg … Men vi var ståndaktiga, maken och jag, vi tog in vårt kaffe och den planerade croissanten med skinka och ost (en eftergift till att det är lördag). När en dam kom och bjöd på blåbärs-lemonad så föll vi till föga och provsmakade – det resulterade i att vi köpte med oss en liter. De kallar det lemonad, men vi skulle kalla det blåbärsjuice eller blåbärsdryck – ekologisk utan socker. Så god.  Nu har vi en liter i kylskåpet och i morgon till frukost skall vi njuta av var sitt glas.

Det blev äntligen av att inhandla de plantor som skall glädja oss på balkongen. Maken hade nog gärna skjutit upp det hela, hoppats på att de hunnit stänga för dagen – men de var öppna. Hans uppgift blev att skaffa kontanter (vilka tagit slut). Min uppgift var att besöka plantbutiken, som ligger i samma kvarter, så bekvämt. Jag valde ut de plantor som jag trodde att vi skulle vara nöjda med. En ung man fixade en pirra för kompostsäckar och en plastback där plantorna placerades. Denna plastback placerades ovanpå kompostsäckarna och han trodde att blommorna skulle köras till en bil. När han förstod att plantorna skulle köras hela kvarteret till vår port blev han lite nervös och lyckades tappa hela plastbacken med plantor i gatan. Det var bara några smärre skador – lite svinn får man acceptera.

Den unge mannen blev generad, personalen och gästerna på vår stamkrog fick en rolig stund, eftersom det hela skedde utanför krogen. Maken och jag höll masken och hjälpe till att plocka upp plantorna …

Nu är alla jordade och det ser riktigt bra ut …

Idag styrde vi kosan mot Paarl. Där bor en härlig svenska med sin man och de driver en vingård + B&B. Hon är dessutom vice ordförande i vår styrelse. Vi fick parkera våra blommor där vid avfärden mot Sverige i april och idag var det dags att hämta hem dem.

Vi fick inga löften om att hon skulle få dem att överleva, men de hade inte överlevt på vår balkong i alla fall. En planta hade blivit så stor och fin, så vi nändes inte pressa in den i bilen – den fick bli kvar och jag tog några skott i stället. En planta, en rosmarin hade gått hädan, men en annan rosmarin hade vuxit till sig ordentligt – så det gick på ett ut.

Värmen kom idag och vi satt i skuggan och smakade på deras vin, en reserva – mycket god. Tyvärr så skulle jag köra så det fick bli mer vatten än vin. Men en trevlig pratstund blev det och vi hade kunnat sitta kvar än och prata så mycket som fanns att säga. Tar aldrig slut på samtalsämnena med henne, vet inte om det beror på att hon är skånska … 😉

Vi har fortfarande inte gjort något åt vår balkong, jag brukar kasta mig ut och köpa plantor, men inte denna gång … Idag lyckades vi hitta två halvbra stolar, men de exemplar som stod i butiken var i bedrövligt skick och man har lovat att fixa två andra från fabriken. För 200 kronor får vi dem hemskickade då vi lämnar tilblaka hurbilen i morgon. I morgon får vi dessutom skärpa oss och gå ner till plantbutiken och köpa plantor och ny jord. Den ligger tvärs över gatan så jag förstår inte varför det skall vara så svårt. Vi får dessutom hjälp med att bära hem …

Det blev en helkväll framför TV:n och med en rulle. Reuter & Skoog – så härligt roligt. Vilka skådisar och komedienner. Vilken njutning – det får bli repris så smånigom …

(Nu har jag fått in bilder på fossila ben, det var tröttheten som var orsaken …)

Imorgon eller på söndag  kommer besökare 29.000 att läsa min sida – otroligt !  Du får gärna lämna en liten kommentar …

Nu är vi tillbaka i stan maken och jag. Vi passerade papegojstället igen och tog in afternoon tea med scones, vispgrädde, riven ost och marmelad. (Vilket vi såg förra gången att man serverade till en del äldre damer som satt där.) En synd som resulterade i halsbränna och uppblåst mage … Men vad gör man inte för att komma in i landets vanor. Där satt flera blåhåriga damer med samma framför sig på borden – undrar om de har samma bekymmer just nu …?

Jag skall sova nu, men i morgon skall jag försöka hitta lite bilder på nätet från fossilstället för att kompensera för fadäsen med kameran …

Jag kunde inte hålla mig och hittade bilder på denna länk. Tyvärr har man prioriterat bilden från caféet med en bakelse + annat ointressant, men klicka er framåt under bilden med fossiler. Det går tyvärr inte att kopiera bilden eller den specifika adressen, eller kanske det går om man är mindre trött. Men verkar som om jag får fram samma länkadress oavsett var jag står. Det är värt att kika in, tycker i alla fall jag:  http://www.fossilpark.org.za/gallery/gallery.php

Där kan ni se lite av vad man grävt upp. Det går säkert klicka sig vidare – skall undersöka i morgon …