Trettondagsafton i Sydafrika är en helt vanlig dag. Maken och jag tog några koppar te innan vi gav oss ut på promenad. Jag med mina stavar, men idag gick vi längs stranden – där är det mest turister som går , så det blev inte ett enda skratt idag, inte ens lyfta ögonbryn. Jag gick så långt tills jag kände att det nog skulle räcka – det var ju lika långt tillbaka.

Vi bestämde att vi skulle äta frukost ute – det var ju ändå så sent att et kunde bli kombinerat. Så vi gick till vårt ”fredags lunchställe”. De serverade en alldeles utmärkt god frukostlunch. Sedan var det bara att gå hem, inköpa de sista råvarorna, och sedan sätta igång med matlagningen.  Allt gick bra – och när gästerna kom så serverades det en bubbeldrink på balkongen med nötter. Sedan blev det makens gravade lax, med min hemgjorda sås till, som förrätt. Kalkon med egenhändigt tillverkad waldorfsallad, egen sås, Hasselbackspotatis och  Woolworth’s svartvinbärsgele.

Som dessert blev det  ”365” – dvs fruktsallad, men med glass och Cointreau. Vi hade en trevlig kväll, men gästerna bröt upp lite tidigt i mitt tycke – hade gärna suttit ett tag till. Men jag är ju ganska ensam om att vara ”nattmänniska” . Vilket jag ju kämpar hårt på att ändra – men misslyckades i kväll igen …
(Ja, vi glömde kameran idag igen …)

Har försökt att starta mitt liv med tidiga morgnar och tidiga kvällar. De få dagar jag hållit på har resulterat i tidiga morgnar, men fortfarande sena kvällar … Varje kväll försöker jag att komma isäng tidigt – men när det är 24 grader och bara så skööönt på balkongen, så nänns jag inte lägga mig. Ikväll är det en sådan kväll igen. Det var likadant i går, men vi hade bestämt att vi skulle ta en promenad uppåt berget i dag på morgonen, jag satte klockan på ringning. Och vi kom faktiskt iväg – jag med mina stavar. Det var så lite folk, så ingen skrattade. En Sankt Bernhardshund – i form av en fem-månaders valp, kom dessutom fram och ville hälsa. Han tyckte inte om värmen – det var faktiskt varmt redan då.

Maken har tagit en del foton under promenaden idag, men jag orkar inte ladda in och titta på dem. Får se om jag godtycker imorgon 😉 .

Vi kom hem och åt frukost och fixade diverse saker, sedan tog vi en kort promenad – utan stavar. Maken undrade varför jag inte skulle ha dem – men det gäller att skilja på motion och vardagsliv. Det blev en lunch ute och sedan åter hem för att fortsätta med allt som sysselsätter oss. Börjar förstå vad folk menar med att pensionärer inte har någon tid …

Vi hade faktiskt bestämt oss för att titta på en rulle i kväll, men jag övertalade maken till att vi skulle sitta på balkongen och bara njuta. Vi har ju haft ovanligt kallt här också de senaste månaderna, så det känns igen ifrån Sverige – det gäller att passa på att njuta när det är varmt. Det gäller också att passa på innan alla måsar invaderar grannhusens tak. De har varit här i omgångar den sista veckan – även om de inte är här i ikväll – men när de kommer så blir det ett himla liv. Lustigt nog så är cikadorna helt tysta ikväll. Vill gärna tro att det är så, och inte att det är så att jag inte längre kan höra dem, liksom med syrsorna i Sverige. De försvann för några år sedan …

Och idag är det Rut som har namnsdag, Grattis!! …

Dito, dito – dvs: Ring så spelar vi och Melodikrysset … Jag klarade nästan hela. Går bet  på de nya artisterna. Upplever att vi fått en massa nya härliga och duktiga sångerskor i Sverige de sista åren. Men eftersom jag inte lyssnar frekvent på radion, så kan jag inte deras namn. Nu löste det sig, jag talade med syster i Göteborg via Skype. Så vi fyllde i våra tomma rutor och skickade in – skall bli spännande, tror jag, och se om vi har en chans att vinna.

Men vill gärna återkomma till Skype – ett gratis program där man kan prata gratis med vänner i hela världen. Jag undrar lite varför inte fler laddar ner så att vi kan talas vid utan kostnad. Som det är nu så utnyttjar jag den andra delen av detta fantastiska program. Dvs. jag har laddat in 10 Euro och kan då ringa till era vanliga telefoner för en billig penning. Det fungerar faktiskt tvärtom också …  Kostnaden är 0,017 euro per minut – alltså ca tio öre minuten … Så jag ser fram emot att få några samtal i framtiden … Vi har både fast fungerande telefonlina och två lokala mobiler. Vill man veta dessa nummer, så skriver man ett mail till oss …

Idag så invigde jag mina Nordic Walking Sticks. Det var faktiskt skönt för mina onda axlar – sedan försöker jag koordinera med mina ”felande fötter”. Jag möttes av undrande blickar – en del gapskrattade när jag gått förbi – andra log helt öppet när jag mötte dem… Precis som det var i Sverige för många år sedan – då man fällde kommentarer som: ”Har du glömt skidorna hemma …?” Här vet jag inte om de vet vad skidor är, men det ser i vilket fall fånigt ut … 😉

Imorgon blir nästa promenad …

Efter alla dessa helgdagar så är jag alldeles vill. Har fortfarande torsdag, och jag är hur säker som helst på att jag har rätt. Men eftersom det är ju fredag idag, vilket påpekades för mig, så blev det den vanliga lunchen som vi har på fredagarna. Vi är inte så många, men vi har trevligt. Kanske lika så bra att vi inte är för många – då kan vi prata och alla deltar i samma samtal …

Det var något svalare idag, det gick ner till 23 grader. Jag satte mig vid datorn (!) idag efter lunchen – men inte för Swea, utan för mina egna planerade projekt, jag började jobba med mina egna bilder. Men efter en stund så låste sig alla program. Vet inte vad som hände – irriterad blev jag och till slut så stängde jag av datorn helt och satte mig framför TV:n och tittade på en ”rulle”.

Nu sitter jag här och har inte så mycket mer att skriva om, mer än att ytterligare en vecka försvunnit utan att jag har förstått vart …?

Tre glada sweor …

Det är något speciellt med årets första dag. Inte bara att jag måste lägga upp nya mappar – nytt år/ny månad. Jag skulle ju vilja vara lite filosofisk och komma med några tankeväckande ord. Men – de får anstå till nästa nyår …

Eftersom det blev sent igår – antar att det blev det för alla – så sov vi faktiskt till 9.30. Mest förvånande var det att maken sov så länge, om jag gör det  – inte konstigt, men han…

Det är varmt och skönt just nu, så vi kunde sitta på balkongen och njuta av vårt te. Sedan hade vi ambitionen att vi skulle ta en promenad – jag skulle inviga mina Walking Sticks – som ingen vet vad det är här nere. Men det var så trevliga program på radion, så jag sade till maken att han fick gå själv – vilket han inte ville. Så han surade lite och somnade i soffan medan ”vi” lyssnade.  Jag stortrivdes, stranden ligger kvar – men det var faktiskt roligt att få året samlat i Lottas program. Jag har ju inte hängt med så mycket pga av mitt åtagande detta år.

Det blev ytterligare en stund på balkongen innan det blev samtal på Skypen med kusinen i Enånger, som tack o lov nu är hemma igen och mår förhållandevis bra efter en operation. Sedan blev det ett samtal med barnbarnet i Stockholm, men efter en stund blev han trött och ville sluta prata 😉  Men farmor uppskattar de minuter vi hade kontakt.

Maken är ganska rastlös och blir otålig när jag tillbringar så många timmar framför datorn. Han ville att vi skulle titta på en film. Så ikväll tvingade jag honom att välja en film och att också ladda den. Jag menar, hur många år kan det ta innan han lär sig? Det visade sig att han kunde alldeles utmärkt – jättebra – nu skall han få sköta det i fortsättningen … 😉

Nyårsafton i Sea Point …

Nyårsafton…!  Med risk för att upprepa mig, så tänker jag i alla fall skriva – vart tog detta år vägen. Känner mig lite som Povel Ramel då han upprepade att han hade karbonpapper i munnen. Men, är det inte lite så som livet är. Allt upprepas, men det upplevs som om hastigheten ökar ju längre fram i livet man kommer.

Vi hade en skön dag, lyssnade till Sveriges RAdio – vi var tvugna att ladda upp ny gig – så det gällde att utnyttja den. De är så fräcka här – att även om du laddar upp den samma dag, så klipper man på minuten, och du förlorar allt – spelar ingen roll att du har betalat.

Värmen kom tillbaka och vi försökte ha korsdrag i lägenheten, men det blev mest varmdrag. Vi var ute och handlade inför kvällens bitings, som två vänner skulle komma och avnjuta tillsammans med oss. Det varma vädret höll i sig och vi kunde sitta ute på balkongen ocn njuta. Vi hade så trevligt, så vi kunde ha missat tolvslaget – men tack o lov så började grannarna tjuta och båtarna satte igång sina mistlurar. Det är förbjudet med raketer här, men av de raketer som skjöts uppp i Waterfront så såg vi de som nådde upp över Signal Hill. Fartygen skickade upp nödraketer … tror inte det är tillåtet, men för oss var det trevligt.

Kvällen blev sen, men det var så skönt att bara vara och sitta och njuta på balkongen i 23 gradig värme…