Det var en härlig dag igen, med lagom mycket sol så vi tillbringade den utomhus. Lilla mamma med barnbarnen åkte iväg några timmar och vi kunde lyssna på tystnaden och fåglarna. Jag hann läsa hela morgontidningen… Det var ganska tyst på ön också, de flesta åkte hem igår eftersom det var regnigt. En del båtfart var det in till stan, men de flesta tog det lugnt och höll hastigheten.

Vi fick ialla fall en rolig stund på gräsmattan med barnbarnen. Mormor låg på filten och de klättrade på mej,  även den minste hängde med och förstod vad han skulle göra. Han har lärt sej att kittla under hakan och han tycker det är jätteroligt när man skrattar. Då skrattar han så han kluckar.

Efter några tysta timmar så kom de tillbaka och det var full fart igen en stund innan barnen kom i säng och somnade. Maken och jag hade ytterligare en skön stund på veranden då vi grillade och bara njöt, nu var det helt tyst. Tyvärr börjar även fåglarna att tystna, men koltrasten gör några små drillar då och då och gör oss lite glada.

Varje morgon går jag ner till mormor och Jan, idag hade jag ritpapper med mej …

Jag skall fånga sniglar och sitter här och väntar på dem …

Titta vi kan stå …

Det här är läskigt roligt …

Titta jag flyger …

Så här gör jag när jag fångar sniglar …

I morse var det tyst på ön och på sjön. Det var så tyst att vaknade i vanlig tid, men somnade om. Det utlovade kraftiga regnet hade inte kommit igång, så vi satte oss på verandan och drack vårt te och GD. Då började det stänka så pass att vi fick vinkla om stolarnaa för att inte bli blöt om fötterna. Barnbarnen kom för att väcka oss och de blev jättebesvikna att vi var vakna. Samma sak hände i går, men då var jag i morgonrock och kunde gå in och lägga mej igen, så de kunde väcka mej, men idag var vi påklädda. Besvikelsen gick snabbt över då de fick syn på en av alla de mördarsniglar vi har fått in på tomten.

Det var full fart med allt, som vanligt vilket nu har blivit vår vardag, frukost och så fort den är bortdukad så är det dags för lunch, så upplever jag det ialla fall. Det blev rökt lax till lunch, maken har en liten Abu-rök och det blir faktiskt så gott, men han fick stå själv där ute och röka, vi dukade inne. Sedan har regnet varat till o från och i skrivande stund är det till. Vi är faktiskt glada för alla droppar vi får, även om det innebär inomhusaktiviteter. När sonen med familj skulle transkporteras över sjön så duggregnade det. Dottern körde dem och tog med sej dotterdottern för inköp i butiken, nästan alltid något som fattas…

Kvällen blev lugn, lite kink från dotterdotterns sidan innan hon ville sova, men det tror jag det efter all aktivitet …

……

Vi skulle ju väcka er …

Man måste ha paraply när det regnar …

…

Men, vad är det som låter … ?

Det är tur att jag har en telefon här i buren, jag pratar med pappa …

Jag firar midsommarafton i kväll, återkommer med rapport i morgon. Glad fortsättning på midsommarfirandet…

Det blev lite sent igårkväll, inte för att maken och jag firade speciellt. Vi gick inte till dansbanan, tror maken var lite besviken, men han hade kunnat följa med ungdomarna om han velat. Men han blev kvar och vi satt på verandan till bastun och tog oss en nattfösare av den sista skvätten whisky. Det är nämligen torka i helgen, ett misstag begicks när vi planerade inköpen. Så det blir en midsommar med te och vatten eller flädersaft. Som tur var så begicks ingen miss vad beträffar snapsen och ölen, så på lunchen fattades intet, men det kändes inte så lockande med vitt, kallt vin till det grillade köttet på kvällen. Maken drack öl, ungdomarna rosé, men jag gillar varken eller, så …

Vi hade tur med vädret, som vanligt var prognosen fel, men den blev fel igen, så vi slapp det regn som skulle komma som inte skulle komma. Det var ruschigt på förmiddagen för att få ihop allt, och jag har lagt av mej sedan den tid då jag hade stor familj. Föräldrar med barn gick till dansplatsen för att vara med och plocka blommor till midsommarstången. Lunchen kom på plats och jag var inte inblandad – barnen är ju vuxna nu. Jag satt och band kransar, men det var så många år sedan så det tog tid och det vimlar inte precis av blommor på vår torra bergstomt.

Alla tog en nap, utom barnbarnen och jag, sedan gick vi iväg till dansbanan, men där lade de av att spela redan efter tjugofem minuter, så barnbarnen fick dansa för sej själva. Men fiskdammen var igång, jättelång kö, men till slut stod de med varsin godispåse i handen.

Det blev en ganska skön dag, men den egna midsommarstången blev aldrig klädd, den ligger där med det bruna fjolårsriset kvar…

Titta mormor, jag har plockat smultron …

Vi blåser bubblor som vi fångar med håven, när vi inte spiller ut allt såpvatten …

Här växer det blåbär …

Titta vad vi fick i fiskdammen …

Vilka midsommarflickor …

Fika i gröngräset …

Små grodorna ….

Tittut …

Bortsett från att nattsömnen uteblev – igen – så var barnen som bortbytingar, de var minst sagt gnälliga. Dottern skulle köra till Dalarö där Farmor o Farfar bor, barnen skrek sej igenom resan som tog ca en timme. Efter några timmar så skrek sej barnen genom resan hem. Beundransvärt att dottern klarade av att köra bilen, för de kom hem ordentligt och lyckades också komma före midsommarköerna.

När de landat på ön så bara fortsatte den minste att skrika, inget var bra. Det tog några timmar innan han somnade. Alla tassade på tå. Kusin Leo, som kommit med mamma  o pappa för att fira midsommar med oss, förstod inte varför han inte fick prata normalt, utan han måste viska…

Till slut så sov alla barnen och vi vuxna kunde grilla och få i oss vår mat. Som de vikingar vi är, så satt vi på altanen. Och så hungriga som vi var, så hann vi äta upp medan det var varmt.

Nu sover, förhoppningsvids, alla. Maken och jag skall sova i här ”bastun”, och jag ser fram emot en natts sömn. Dottern hörde av sej för en stund sedan, bredbandet når faktiskt hit, det verkar som om det blir soffan för henne i kväll och inte sängen. Barnbarnet kan inte sova när han vet att mamma ligger i sängen bredvid. Och nu skall jag sova, borde jag ha gjort för länge sedan…

Mormor hade glömt skurhinken på trappan, så jag passar på att hjälpa till …

Okej, några minuter kan jag väl vara här

Här sitter vi nu …

Idag har vi varit och handlat med ett småbarn i vagn. Storasyster var hos morfar hela dagen, så vi hade bara ett barn att hålla reda på. Det gick bra, maken var bara glad att slippa gå i butiken och handla, han kunde nu hålla sej utanför. Först satt han på en parkbänk och matade med mellanmål, sedan gick han en runda med förhoppningen att barnet skulle somna. Vilket det inte gjorde, naturligtvis, med så mycket spännande att titta på.

Handlingen tog tid, jag hade en lång lista, butiken är inte helt bekant för mej, och den är också inredd så att – åtminstone jag – vimsar omkring där utan att hitta det jag skall ha. Många varor blev det i alla fall, konstigt nog. Som tur var hade både maken och barnbarnet tålamod, men skall nog inte handla där mer. Sedan skulle allt ut till ön …

Resten av dagen har ägnats åt att försöka få in allt i kyl och frys, sortera tvätt, plocka leksaker osv, osv. Sedan kom en strålande glad dotterdotter tillbaka, och syster och bror visade verkligen hur glada de var att se varandra igen… Och nu är det sent – igen …

Mormor, titta! Jag kan sitta på kanten

Maken försökte läsa lite i bladet …

Jag är så snabb att sparka på bollen, så man ser varken boll eller fot …

Dagen startade bra, den minste sov hela natten till kl halv fem, vilken skillnad ! När sedan lilla mamma tog honom vid 6-tiden, så märkte jag ingenting och sov i godan ro ytterligare en timme. Det var visserligen mulet, men man hade lovat bättre och det blev det. Han med tre omgångar med tvättmaskinen och att få det torrt. Eftermiddagen blev lite si o så med vädret och vi trodde på regn vid några tillfällen, men så blev det inte.

Barnen var också si och så, mest så. Vet inte vad som tog åt dem idag. Ena minuten som två små solstrålar, för att nästa förvandlas till små griniga typer. De till o med försökte puckla på varandra vid dessa tillfällen … De lyckades med att få mej ganska grinig vid några tillfällen. Jenny sa då att hon tyckte att jag skulle vara en glad mormor …

För att göra dem lite glada, så tog jag den lille på armen och vi gick ner för berget för att se om smultronen var mogna. Vi hittade en del mogna, som Jenny fick. Hon var då så gullig att hon tyckte att jag skulle ta det rödaste … Som tur var tog jag det inte, för när vi inte hittade fler så blev hon på det dåliga humöret igen och sa att: ”Jag vill hitta fler röda smultron …”. Jag försökte förklara att smultron mognar när de vill, men det ville inte hon. Så den lilla utflykten resulterade i än mer gnäll.

Nästa avledningsmanöver blev att be henne vattna några plantor, som resulterade i att hela gräsmattan blev ordentligt blöt, liksom hennes strumpor. Men, sedan hade vi faktiskt en mycket mysig stund på altanen, när båda ätit och då maten passade. Jag lyckades filma en härlig sekvens när de lekte. De lille var så förtjust så han hickade … Nu sover de i alla fall och ser ut som två små änglar … Och mormor har redan glömt …

Min syster bestämde att hon skulle ta hand om allt och mata mej idag …

Efter maten lekte vi, jag älskar när hon vill leka med mej …

Men ibland blir det lite spännande …

En ”vuxenbild”, så här grönt blev det igen efter regnet …

Jag bestämde att det behövde vattnas en del …