Jag skrev något igår om att det var höst. Idag var det höst. Temperaturen var nere i 13 grader och i kväll har vi bara 10. Det är en full måne ute i kväll och så vackert. Det är så upplyst på berget bakom oss och ser så overkligt ut. Perfekt för att spela in en deckare. Det har blåst rejält, nordväst, vilket gör att vi ligger i lä. Däremot grannarna på andra sidan vattnet har nog kännt av vinden ordentligt idag. Träden har nästan legat vikta och det har gått vitgäss på vårt lilla vatten. Maken avstod från att hämta tidningen, visserligen var det inte så stora vågor, men då han tänkte sej att åka så kom det lite regn. Så vi kom överens om att vi nog inte behövde läsa tidningen idag. Den uteblev ju igår, så det kanske var samma sak idag igen.

Vi har ju blivit lovade regn, som så många gånger förr, och liksom förr, så kom det inget. Det dammar i våra vattentunnor, och träd och buskar tittar anklagande på oss där de står och hänger med sina blad. Ja, till o med tallarna börjar bli gula i barren. Men vi förhärdar oss, de som inte kan leva i detta ökenklimat – visserligen kallt – de kan vi inte hålla liv i. Fast jag måste ju erkänna att vi fuskar lite med några favoriter, men vi vågar inte fuska med alla – vi vet ju inte hur det står till med grundvattnet och en torr brunn är inget vi riskerar. Det finns dock en fördel med denna torka, en stor fördel. Inga mördarsniglar!!! 🙂 Visserligen dök det upp 2 !!, under min fot när jag satt på trappan i fredagsnatt. Vet inte var de kom ifrån, och vad de inbillade sej, men jag halkade plötsligt till med min fot. Som tur var hade jag skor på mej, vem vet – de kanske var ute efter hämnd…

Efter ”regn” kommer solsken …

Jag sov dåligt i natt, vaknade och kunde inte somna om. Jo, det måste jag ha gjort för jag vaknade av att maken klev upp tidigt, han skulle åka och lämna bilen på verkstad för service. Sedan kunde jag inte somna om igen, jo, det gjorde jag visst för jag vaknade strax innan han var tillbaka igen. Då hade han dessutom åkt buss, hunnit fika medan han väntade på bussen och kört över med båten. Jag var glad att det var dåligt väder, så jag kunde såsa på i min morgonrock. Lade pussel i datorn och blaskade te i några timmar.

Sedan kom solen igen och då måste man ju som god svensk göra något utomhus. så jag tog med mina färger, som jag nu vet var jag har, och satte mej på altanen och gjorde färdigt ett textiltryck. Eftersom vi fått en rejäl regnskur i tre minuter, och det sett ut som om det skulle kunna komma mer, så vågade jag inte sätta igång med batikfärgning igen. Det blev nu inget mer regn, men desto skönare på altanen. Men visst är det höst, det är solen som värmer och den står så pass lågt nu att den sticker i ögonen. Det är tyst i naturen och träden börjar bli gula, men det beror nog mest på torka, för även tallarna börjar blir gula.

Fast vid flera tillfällen idag så har det varit ”mes”-invation, de badar i våra dammar. Upp till tjugo fåglar har det varit i flockarna, de blaskar och plaskar och faktiskt slåss om vem som skall stå var. En del blev så våta och tufsiga att de hade svårt att flyga när de var färdiga. Jag, och inte minst maken, är roade av att titta på fåglar, så vi kände oss riktigt upprymda … Jag såg också en oidentifierad individ idag, detta skedde medan maken var och lämnade bilen. Trots idogt bläddrande i fågelböcker, så vet jag inte vad det var, men eftersom det var strax efter uppvaknandet så kunde det nog ha varit vilken sparv som helst …

Finn sex fåglar, kanske finns där fler …

Det var nog sista morgonen som vi kunde sitta ute i morse. Man har lovat sämre o kyligare väder, och det verkar som om de har rätt. Det sjunkit till strax under 15 grader nu i kväll. 14,7 för att vara exakt. Det är ju möjligt med de digitala termometrarna. Och det är ju bra att de finns. Förr kunde man ju bara tala hela grader, men nu går vi in på tiondelar. Det kommer jag ihåg när man gjorde i idrotten också, eller kommer jag ihåg fel och att de direkt kunde tala om hundra delar. Det är i allafall stor skillnad nu om man kommer tvåa eller trea, för att inte tala om längre bak i ledet, trots att det kanske är målkameran som måste avgöra. Den som halkat efter segraren med tre hundradelar, är hopplöst långt efter …

Jag fick för mej att jag skulle – äntligen – färga in lite tyger med batik. Det börjar som alltid, jag letar o letar efter mina prylar. När jag hittat färgerna så är det dags att leta plastbaljorna, en har använts till fotbad, några när barnbarnen var här och resten var bara undanstuvade. När så baljorna var samlade och diskade, så var det dags att leta efter kemikalierna, plasthandskar, tyg och mina färgprover . Jag behöver också små plastburkar, typ tomma Creme Fraiche burkar, som jag blandar till färgpulvret i. Brukar samla på mej ett antal, för när jag färgar så går det åt många, och det är så praktiskt att bara slänga efteråt. Maken, klagar alltid på alla min ”bra o ha”-prylar, (inte helt obefogat…), så jag har väl vid något tillfälle gått honom tillmötes och slängt allesammans…

Ja, efter några timmar så kom jag igång och hann färga in några omgångar, då var det sen eftermiddag och så kom det en rejäl regnskur, så jag plockade undan alltsammans igen. Färga batik är inget man vill göra inomhus, det blir en hel del kladd, och det krävs dessutom torkväder. Jag gör som afrikanerna, jag brer ut tygstyckena på gräset. Torkar jättefort, om det inte regnar … Nu hänger det färgglada tyger på tork på köksstolarna. Vi får se om det blir något mer tillfälle i år. Nu har jag i allafall alla prylarna samlade, på köksbordet …

Undrar om det är sista sommardagen …

För nu är det mörka kvällar och typisk augustimåne …

Nu sitter jag här och gäspar och borde ha varit i säng för länge sedan, som vanligt. Maken kroknade för en timme sedan, mitt i Minnenas Television, men jag måste ju – naturligtvis – se färdigt. Sedan var jag tvungen att stå ute en stund och beundra månen, som nästan är full, och det glitter den gör i vattnet. Kvällen är ljuvlig, den sista för säsongen? Man har ju återigen lovat att nu är det slut på sommaren. Kan de ha rätt den här gången…

Jag har också plåster på tummen, det brukar alltid bli så när jag äter kräftor. Ibland blir jag lite för ivrig och struntar i kniven när jag skall skala stjärten, jag bryter istället. Det blir likadant varje gång, skärsår, som svider som sjutton i flera dagar. Inte blev det bättre av att vi ikväll åt upp de resterande kräftorna. Imorgon får det bli mat som äts med kniv och gaffel. En massa bröd har det också blivit, baguette och rostat. Känns som om magen är alldeles fyrkantig, den har ju bara fått fullkornsbröd de senaste åren.

Nu skall det i alla fall bli sängen, för även om vi alla blev sittande till tre i går, så kom inte jag och och en av damerna i säng förrän kl 4. Halv nio var jag uppe igen och fixade kaffe o te. Gästerna var på benen strax efter och alla var vrålhungriga. Sedan bröt alla upp före lunch, så det blev en mycket lugn eftermiddag som maken tillbringade i hammocken. Han tog med sej kikaren, men det var nog bara för syns skull. Han låg där och ”spanade”, läs sov, i två timmar. Själv satt jag och försökte läsa en bok, tycker inte om att sova på dagen, men det blev faktiskt 15 minuter med hjälp av äggklockan. Maken har fått order om att inte väcka mej imorgon, vi får se …

Vi var visst mycket trötta när vi bröt upp, eller så var det för mörkt …

Men här är det pigga gäster på väg att bryta upp …

By, by …

Hela dagen gick åt till att förbereda för vår kräftskiva. Ja, inte riktigt hela dagen. Hela förmiddagen gick åt till att beställa biljett till Kapstaden. Det är väldigt behändigt det här med datorer, man kan gå in på nätet och jämföra priser. Men ingen skall komma och påstå att det inte tar tid att sitta framför datorn och vara ute i cyberrymden och glida omkring.

Vårt flygbolag som vi varit trogna i ca 15 år, har nu hamnat bland de dyraste och vi måste därför bli otrogna. Den otroheten har nu sparat oss 4.500 kronor per person … Så det känns faktiskt inte så fel, trots allt. Tyvärr måste vi flyga via London HT, och den flygplatsen står inte på min favoritlista. Men nu har vi biljetter, äntligen.

Gästerna kom och vi hade några trevliga timmar. Vi kunde faktiskt sitta ute, jag hade chansat och dukat ute trots återkommande rapporter under eftermiddagen om att det skulle bli regn. Men när vi tittade uppåt så såg det inte ut så. Kraftorna var faktiskt goda, som tur var. För i tidigare har vi inte lyckats hitta några höjdare. Vi blev sittande ute till klockan var ca tre på morgonen. Kanske var det en av de sista varma kvällarna för i år…

Nu är det snart dags …

Nu …… !

Det märks att det är sommarens sista dagar … visserligen beror nog en hel del på att vi, trots många löften, inte fått regn här ute på vår ö. Men man märker att naturen börjar se lite trött ut, några gula löv här och där. Gräsmattan, som klarat sej hela sommaren börjar nu se slitten, ut. Körsbärsträdet gröna blad drar nu i grått, kanske också brist på regn. Rönnen har fått en del gula blad.

Ekorren kilar fram och åter hela dagarna och lägger beslag på alla hasselnötterna. Varje år så tänker jag att jag skall spara några och se om de smakar som de som vi köper. Varje år hinner ekorren före och jag känner att det är honom/henne väl unt. Jag kan ju trots allt köpa. Men jag är lite nyfiken på om de smakar likadant. Har för mej att jag läst om att man samlade nötter förr inför julen, och inte minst i visan sjunger man ju om ”skogen full av nötter”. Nu har jag lagt undan en ”knippa” – de växer ju i klasar om tre. Formationen är mycket vacker med de tre nötterna och och de flikiga bladen runt omkring.

Jag har tillbringat dagen framför spisen, det var en nygammal känsla. Vi skall ha gäster imorgon och jag har fixat lite. Från början var jag ganska ringrostig, hinner nästan trampa upp en gång i golvet för att läsa receptet. Skulle det vara 2 matskedar, eller … Närminnet är inte det bästa, det är uruselt, vet inte hur många gånger jag måste gå tillbaka till kokboken innan det blir rätt, men jag lyckades åstadkomma några pajer. Vi får se hur de smakar, om jag fick med allt. Man kan ju tyvärr inte smaka av en paj… Men under tiden lyssnar jag på Sveriges Radio, det är härligt, lev med afrikansk radio några månader/år och man blir till o med glad att lyssna på Svensktoppen… Jag hann faktiskt med att rensa bland kryddburkarna, hittade bl.a. en med bäst före datum 1991-nånting…

Men det känns i benen, är inte van att stå så länge. Vi skall visserligen ha kräftskiva, men man håste ha något annat också. Så nu vet ni, kära gäster som skall komma imorgon, och som läser den här sidan, att det blir pajer också.

Visst är de vackra, hasselnötterna …

Ja, de ser inte så tokiga ut heller …

Man skulle kunna tro att vi skall öppna butik …