Vi hade tänkt att ge oss ut i skogen och plocka lingon, men det började regna så vi slapp. Vi stannade hemma och eldade i spis och kamin. Vi hade en skön slappardag och jag fixade med mina bilder.

Kusin Börje kom en kortis och sade hej, vi hann ta ikapp flera år på en halvtimme. Vi hade bestämt oss för att grilla och vädret kunde inte hejda oss. Maken åtog ej att stå i regnet och resultatet blev alldeles utmärkt. Vi satt dock inomhus och åt.

Det hände inte så mycket mer, men vi hade ett samtal med barnbarnet i Californien och sedan gick vi till sängs. Jo, vi firade mamma som skulle ha fyllt 81 år idag och vår förlovningsdag …
Vi hade tänkt att ge oss ut i skogen och plocka lingon, men det började regna så vi slapp. Vi stannade hemma och eldade i spis och kamin. Vi hade en skön slappardag och jag fixade med mina bilder.

Kusin Börje kom en kortis och sade hej, vi hann ta ikapp flera år på en halvtimme. Vi hade bestämt oss för att grilla och vädret kunde inte hejda oss. Maken åtog ej att stå i regnet och resultatet blev alldeles utmärkt. Vi satt dock inomhus och åt.

Det hände inte så mycket mer, men vi hade ett samtal med barnbarnet i Californien och sedan gick vi till sängs. Jo, vi firade mamma som skulle ha fyllt 81 år idag och vår förlovningsdag …

Jag får aldrig nog ….

Åt andra hållet, blå himmel och regnbåge …

Vi var lite avslagna i morse, och vi sov alla lite längre. Det blev ju inte bara sent hos kusinen, vi blev också sittande en stund innan vi kom i säng. Man hade lovat regn och jag såg fram emot en slappardag. Nu blev det ett strålande varmt väder, lika som det var på dagen för precis ett år sedan. Då firade vi mammas 80-års dag.

Vi åt sen frukost ute och sedan satte vi igång med att röja i trädgården. Mamma har lämnat vissa ”måsten” efter sej. Hennes lilla ”blomsteräng”, som skulle ha slagits redan förra gången, pockade verkligen på uppmärksamhet och gräsmattorna skulle klippas. Kusinen och jag tog oss an blomsterängen. Hon med sekatör och häcksax, jag med trimmern. Maken tog sej an gräsklipparen. Vi slet som små arbetsmyror, det blev högvis med ”hö”. Sorkarna blev av med sina skyddade gångar och vi fann ut att hela terassen är perforerad med deras hål. Jag undrar hur det ser ut under ytan, och om vi kommer att hamna i samma situation som ”Alice i underlandet” nästa sommar. Hon fick ju en intressant och spännande resa, men jag ser inte fram emot att trampa ner i ett sorkhål. Det kan knappast bli något intressantare äventyr, och den resa man möjligen får vara med om går nog till akuten i Hudiksvall…

(PS. Jag har nu lagt  upp de missade dagarna…)

Med häcksax …

Med gräsklippare …

Får aldrig nog av denna utsikt ….

Det blev ett strålande väder och det passade mej bra. Jag skulle värma upp ”mormors” stuga, den är välisolerad, vilket antagligen är orsak till att den tar sådan lång tid att värma upp, den bevarar kylan också. Maken och kusinen var på väg hit och det var meningen att vi skulle bo i stugan. Det var måttligt roligt när jag öpnnade och gick in, det luktade konstig – sorklukt … hur nu det luktar. Det låg drivor med lortar på golvet längs köksbänkarna och vid dörrposterna. Väldigt konstigt, vi städade så noga när vi åkte härifrån förra gången. Tack o lov för det vackra vädret, jag kunde lägga ut alla madrasser i solskenet och sedan satte jag igång kvasten. Det var visserligen mycket sorklortar, men drivorna visade sej vara döda flygmyror … Likafullt var det massor med jobb och jättetrist att städa sej in efter så kort tid då vi städade oss ut. I en av sängarna hade myrorna ”byggt” bo, jag trodde att det var risgryn och undrade vem som lagt risgryn under täcket… menm det var mumifierade myrägg … Ja, bättre än sorkbo iallafall …

På kvällen var vi bjudna till kusin och fru, som bor nere vid sjön. Det blev en trevlig tillställning med jättegod mat. Potatisgratäng med grillad fläskfilé och stekta kantareller. Naturligtvis blev det sent, som vanligt. Syster, som skall köra tillbaka till Stockholm, drog sej tillbaka tidigare och vi skickade med henne en ficklampa. Hon kom tillbaka efter en stund, med ficklampa och lykta, vi skulle behöva den sa hon, och det behövde vi. Det var totalt kolsvart, vi hade med all säkerhet fått det besvärligt att ta oss tillbaka, så vi behövde allt lite ledljus. Vi släckte lampan ibland för att uppleva det totala mörkret, man anade inte ens himlen. Det var antagligen mycket mörka moln, för det började att regna innan vi var hemma.

Värden förbereder grillen …

Värdens hund vaktar köttet och, litar inte på mej …?

……

Intressant, eller hur …?