Vi är nu så koncentrerade på att fixa så många års eftersläpningar, så i dag när vi skulle åka o hämta golvslipen, så skulle vi passa på att ta med den gamla TV:n … Maken körde den i skottkärran, det skulle nog fungera att ta golvslipen i densamma på vägen tillbaka.

När vi satt i bilen och hade kört någon kilometer så konstaterade vi att maken hade glömt sin ryggsäck på ön, där låg plånbok och alla anteckningar om var vi skulle hämta maskinen … Skulle vi vända, nej, vi bestämde att det kunde inte finnas så många maskinuthyrningsfirmor i Högdalen och inte med den adress som vi kom ihåg. Men för säkerhets skull åkte vi via lägenheten och slog upp gula sidorna och letade efter firman. Vi hittade en på samma gata och ringde och talade om att vi skulle vara lite sena. På vägen dit passerade vi Återvinningsstationen, som soptippen numera heter. Det var kö … Vi var ju lite sena så vi gjorde en u-sväng och maken tog TV-apparaten på axeln och gick upp.

När vi kom fram till uthyrningsfirman så fattade de ingenting. Jo, de hade tagit emot vårt samtal alldeles nyss, men de hade inga maskiner för uthyrning, alla var redan bokade. Den unge killen i receptionen var vänlig och letade efter andra firmor på nätet, men inget stämnde. Så där stod vi med en bokad slipmaskin på en firma som vi inte visste var den fanns…

Vi styrde kosan mot en firma som vi fick tips om, men på vägen dit kom vi ihåg en gammal ”klassisk” firma som vi hade hyrt maskiner av sedan sjuttiotalet. Vi körde dit och där stod en maskin som ingen hade bokat … Bingo!!! Priset var hälften mot den andra firman, golvlacken var halva priset – hoppas inte den är hälften så dålig … Killen bakom disken var mycket tillmötesgående och till o med visade på en träskiva hur det skulle gå till. Jag skall inte belasta er med hur vi fick över dessa två tunga maskiner till ön, men nu står de här. Vi tittade också i makens anteckningar och enligt dem så skulle vår firma ligga vägg i vägg …
Eftersom det började småregna så startade vi en brasa i vår tunna på tomten – vart vi än vänder oss så finns det massor som skall göras/eldas. När jag var på väg att ge upp – så kom maken med vickning/middag och ett glas rött vin – konstigt att det går så mycket lättare att röra alla värkande muskler som bara vill lägga av när de får lite näring och lite vin …

Ack, så välkommen …

Man kan inte se vikten …

Idag började vi att tömma vårt stora vardagsrum, golvet skall slipas. Eftersom sommarhuset i stort sett består av ett stort vardagsrum, så är det problem med var vi skall ställa grejorna. Man samlar verkligen på sej prylar … och böcker … och prydnadssaker …

Vi har nu en liten hörna i köket där vi kan sitta och äta och se på TV samtidigt.. Det som inte är känsligt för fukt har åkt ut på altanen. Men det ser ut som om det skall bli regn, så vi får klämma i hop så gott det går under taket.

Vi hoppas att vi slipper regn när vi skall hämta maskinerna – och att vi orkar få ner dem i båten – upp igen på bryggan – och upp för berget. Kan inte påstå att jag ser fram emot de närmaste dagarna – vi kanske inte ens kan slipa golv …

Ja, här sitter jag på en pall …

Vår mysiga kökshörna, praktiskt att ha allt omkring sej …

Vintern rasat ….

Natten gick bra, barnbarnet sov till klockan kvart i sju, då var han klarvaken och ville leka med Lego, jättebra, vi tog fram Lego och han tyckte det var ok att jag kröp ner i sängen igen. Så, jag kröp isängen och somnade om. Efter en timme ropade han på farmor och då var det lite saker som skulle hända som kräver en vaken farmor…

Ibland blir jag imponerad av mej själv, barnbarnet hinner knappt ropa färdigt ordet farmor, föränn jag är på benen och i hans rum … Denna reaktion finns inte längre i min värld i andra sammanhang … 🙂

Vi hade en lugn morgon och klockan åtta skulle maken hissa flaggan. Han frågade om barnbarnet ville hjälpa till – vilket han velat i går kväll (då talade vi om att det var Kungens födelsedag och att det var därför som man flaggade). Men han hade inte tid – Lego …

Efter frukost var det dags att fortsätta med de stora arbeten som krävde bra väder. Jag tyckte lite synd om barnbarnet, som fick leka Lego själv, medan jag skyndade mej att höttryckstvätta entrétrappan och sedan stryka alla räcken med jättebramedelmotmögelofuktoallting – superkanonbra – men måste strykas när det inte regnar. Maken skyndade sej att stryka golvolja på alla rengjorda ytor. Vi hann med allt, jag hann också leka med barnbarnet, steka pannkakor (åt alldeles för mycket själv – vilket nu resulterat i halsbränna), fortsätta leka lego, tågbana och städleken.

Sedan kom mamma och hämtade barnbarnet. Skulle så gärna haft honom kvar – vi skulle elda Valborgseld, men vi hade för mycket som skulle eldas – fyra stora högar och en massa på tomten som skulle dras ner. Nästa år kanske vi kan ha en lagom stor brasa så han kan komma och vara med…

Vi eldade och välsignade det regn som kom, det gjorde att vi hann mycket mer än vi trott (även om vi var dyblöta och det rann i nacken) … Ändå var vi inte färdiga före kl 23 … Och det finns massor kvar att elda, ingenting från tomten hanns med, inte heller alla högar därnere. Men, trötta o nöjda vandrade vi upp till stugan vid elva-tiden. Jag tror att vi lyckats släcka den enorma glödhögen (så synd att släcka – tänk om vi orkat elda mer).

Väl här uppe i stugan igen så har vi nu suttit som två utslagna hösäckar i en timme. Men vi är nöjda med dagen – vad mycket vi har hunnit – och vi skrattar gott när vi tänker på barnbarnets replik när vi var på väg ner mot bryggan för hans hemfärd. ”Nu har vi ju glömt bort att åka till Kungens kalas och äta tårta …”

Lego …

Så här startade vi upp – småttigt …

Mot slutet och en välbehövlig paus …

Snart har vi lyckats släcka (hoppas jag) denna fin glödbädd …

I förmiddags sprutade vi klart den sista lilla biten på altanen. Det var sol och lite vind så det torkade upp snabbt och vi bestämde att vi skulle försöka stryka på oljan idag. Vi skulle hämta barnbarnet på dagis och då passade vi på att handla olja.

Vädret var helt underbart, strålande sol och varmt. Barnbarnet, som älskar att bygga Lego när han är här, fick övertalas att sitta på ute altanen på en filt och leka. Naturligtvis ville han hjälpa till att måla och efter några försök då han fick hålla i skaftet och måla lite, så var han nöjd och lekte med sina bilar o Lego. Maken och jag hann mycket mer än vi trott var möjligt. Nu har vi bara en liten bit av golvet kvar. Får se om det blir tillfälle att stryka det i morgon.

Vi invigde grillen idag och åt middag ute på altanen, inte illa för att vara dagen före Valborg. Barnbarnet var så trött att han hade kunnat somna kl 18. Men Bollibompa gjorde att vi kunde skjuta upp det till lite mer normal tid. När det var godnattsaga ville han sitta upp – han hade nog somnat annars 🙂 – och, han ville höra två sagor … Men de sista meningarna brydde han sej inte om. Då ville han sova – hoppas nu att han sover hela natten, och det gör inget om han sover lite längre i morgonbitti …

Titta jag kan också det här …

Men det här är roligare …

Årets första grillmiddag ute …

Imorse var det ganska dystert utanför för fönstret – det regnade inte men var ganska mulet. Jag satt i min varma fleecemorgonrock och efter en stund började det bli för varmt. Maken upplyste om att det var 15 grader varmt ute. Konstigt hur man kan luras att tycka att det är kallt bara för att det är mulet.

Vi plockade ihop för att åka till stugan. Jag tog med alla mina färger och original – för nu skall det verkligen bli av, efter snart 100 år eller nånting sånt …  Det blev så mycket att bära så jag fick tyvärr lämna en del till nästa resa. Väl frammme så blev det en stund på altanen med en kopp kaffe och en titt i en av mina inspirationsböcker. Det resulterade i att vi bar ner hammocken från altanen till dess plats. Maken tog fram såg och gav sej på en vildros och sedan lite annat. Jag tog fram högtryckstvätten och började tvätta altangolvet … Hann nästan allt, hade tänkt ta 1/4 del idag och resten imorgon – men … efter 3/4 delar (när man nu ändå håller på), så började apparaten att hosta. Berodde det på att den var överhettad eller på att brunnen inte klarade av mer … vet inte och det var ointressant. Jag kastade mej på avstängningsknappen. Vi får se imorgon hur det blir. Det är en oerhörd skillnad på före och efter iallafall…

Maken, som försöker att vara en god make, gav sej i kast med middagen. Det resulterade i hamburgare och wokgrönsaker, gott var det i vilket fall och inte minst så jublade jag… woow – han kan faktiskt laga mat…! Så i framtiden, inga undanflykter – jag kommer att se till att det alltid finns wokgrönsaker och  köttfärs i frysen …

Sist avslutade jag kvällen med att gratta min lillasyster – det är idag som hennes verkliga födelsedag är. Hon börjar komma ikapp nu …

Tänk vad vattenkraft kan åstadkomma …

Så genialt enkelt …