Vi var på lunch på en vingård inte långt från Somerset West.  Mycket trevligt och ett kärt återseende av gamla vänner från Moçambique. Det har varit så varmt, 30 grader minst, och jag körde – så jag orkar inte ladda hjärnan en gång till idag. Det räcker så bra med att köra bilen på N2 i hög hastighet, solnedgång – en sen fredagseftermiddag …  Visserligen motorväg, men det är inte alla som känner till det …

Har avslutat kvällen som en trasa, som lyckades med att tappa maten i knät, när vi skulle titta på en rulle samtidigt …

Lägger in en bild i morgon – blir antagligen helt fel om jag ens försöker i kväll …

I morse vaknade jag tidigt av att det var varmt, mitt täcke klibbade. Visserligen har det varit på gränsen att det har varit för varmt ett tag för   täcke, men jag vill ha tyngden när jag sover. Så jag har utvecklat en teknik där jag har benen och alla andra utstickande delar utanför täcket – vilket underlättar attt hålla temperaturen. Temperaturen har varit upp och ner sedan vi anlände.

Dagen har jag tillbringat i Pinelands hos en Swea, vi  tog fram prototyper för grytlappar och förkläden – som vi skall säja på vår julmiddag. Naturligtvis glömde jag tyget hemma som skulle användas – så det blev en extra resa. Men vilken glädje jag upplevde då jag satt med tyg emellan fingrarna i stället för dator tangenter …

Maken hade beställt biljetter till ”Ratpack”, en föreställning som gick på en liten teater i Kapstaden. Den handlar om Dean Martin, Frank Sinatra och Sammy Davis Jr. Föreställningen bygger på en show de hade i Las Vegas som var mycket berömd.

Vi såg en föreställning i London  – när vi var där – det går inte att jämföra föreställningarna. Den i London var proffsig, mer porträttlik, men tråkig. Den här i Kapstaden var amatörmässig, men så mycket mer publikfriande – ja, helt charmerande  …

Jag pratade lite med artisterna i pausen efteråt, de var mycket artiga – men tittade på mig som det UFO, som de antagligen tyckte att jag var. De gestaltade idoler som jag hade när jag var 5-6 år. De var knappast ens födda då de dessa artister dog. De kan antagligen  – inte ens i sin vildaste fantasi – föreställa sig hur stor plats dessa artister tog i mitt hjärta …

Idag har det blåst alldeles förfärligt – igen. Jag startade en maskin i morse, men när det var dags att hänga så fick jag hitta på ett sätt att nypa fast tvätten med klädnypor … Ha, ha, som om man inte alltid gjort det – i alla fall så länge som det funnits klädnypor. Jo, jag känner till det också , men jag har ingen tvättlina utan en ställning med plaströr, lika grova som elrör. Och då blir det lite knepigare med småtvätten. Efter lite fajtande med vinden, så lyckades jag både behålla tvätten på balkongen och hänga den och den blåste torrt på nolltid. Det blev ingen mer maskin idag.

Idag kom vår Albert med hustru. Albert är den Handyman som hjälpt oss med diverse saker, och rättat till en del fel efter andra handymen. Han skulle komma kl 9.00, men ringde att han måste fixa papper inför självdeklarationen, som här i SA skall lämnas den 20 denna månad. Så han ville komma 13.40 istället … Det är faktiskt roligt, om man bor i Afrika, finns ingen som håller tider här … Det gjorde inte han heller, han fick ringa igen och tala om att han var sen. Vi hade inte väntat annat heller, mest förvånad blir vi när vi blir underrättade om det.

De kom, men hade inte tid med kaffe, sedan satte de igång att prata – det är Albert mycket bra på. Han är en intressant människa och har mycket att berätta och många funderingar. Så det dröjde länge innan jag fick en syl i vädret och kunde tala om vad vi ville att han skulle göra. Det är mest lite småfix som vi vill ha gjort, + ett skåp som skall målas – som jag ju tycker är roligt, men aldrig hinner med. Det har gått två år nu … Så han skall räkna på det och tror att det kan vara klart om några veckor. Det hoppas vi med …

Det har blivit varmt igen. Jag som suttit framför datorn hela dagen märkte skillnaden då jag gick ut på balkongen ibland. Där var det varmt och skönt, inne kändes det kallt då jag återvände. Så vi har haft korsdrag för att värma upp lägenheten lite.

Det är fortfarande 25 grader varmt ute och jag skall nu sätta mig en stund på balkongen innan jag kryper i säng. Det har inte varit någon rolig dag, för många bekymmer att brottas med. Ser fram emot morgondagen, som ju naturligtvis blir mycket roligare …

Nattens storm ställde till det på balkongen. Visserligen hade vi lyft ner alla krukor som vi misstänkte att de skulle påverkas av vinden. Men den vi trodde minst av allt skulle trilla ner, och som jag inspekterade innan jag lade mig, den låg i morse på golvet med innehållet utspirtt. Krukan höll och plantorna – två murgrönor – stod fortfarande i sina ”plastkrukor”. Kanske just därför som det inte blev några skador.

Solen sken idag och vi skulle ha möte med SVIV – Svenskar i Världen – i Waterfront på restaurang Hildebrand. Vår favoritrestaurang sedan många år. De klarade av det hela med bravur idag också – trots olika beställningar och olika notor. Mötet avlöpte bra och var mycket intressant. Efteråt blev maken, jag och ett par till sittande och pratade över ett glas vin. Solen sken och vi prisade Kapstaden denna årstid, hur mysigt att bara vara och njuta. Vi skildes åt och maken och jag gjorde några inköp innan vi tog bussen hem.

Det blev en stund i solnedgången på loftgången och sedan värmde vi ”doggybagen” med Tandoori Chicken från igår. Den var lika god idag. Jag har nu fått smak för att titta lite på ”TV” en stund på kvällen och vi tittade på bonus material från Macken dvd:n. Vissa scener är bara så roliga, så fånigt enkelt och mitt i prick – om man har en gammal bil – vilket vi har. Förklaringarna till varför det kostar så mycket …

Trots att jag sett dessa scener förut, så vrider jag mig av skratt och jag känner hur glad jag blir från tårna upp och förbi hårfästet …

Vinden verkar ha mojnat, men alla blomkrukor står redan på balkongolvet – så det kommer nog att bli en lugn natt. Det skall bli varmare och temperaturen har redan gett utslag åt det positiva hållet …

Jag börjar tycka om söndagarna igen … Jag har bestämt mig för att totalt strunta i min förening på söndagar, även lördagar för den delen – men då har jag ofta lite dåliga samveten kvar, eftersom jag tagit ledigt på fredagskvällen. Men jag jobbar på det,  samvetet alltså.

Nu var det i alla fall söndag morgon, solen sken och det blev te och de sista dropparna GD på balkongen. Efter brunch så bar det av ner till stranden. Jag tränar min fot på promenader och idag klarade jag fyra hållplatser innan vi hoppade på bussen till Waterfront. Där satte vi oss på ett mysigt café och drack cappucino, maken kostade dessutom på sig en nötkaka. Sedan gick vi omkring, handlade lite småsaker och sedan satte vi oss på en uteservering där vi lyssnade till ett gäng som spelade på marimba – ja, vad säger man? Det är bland mina absoluta favoriter att lyssna till denna mjuka, melodiska och svängiga musik. Att sedan sitta och njuta av ett glas vin samtidigt …

Vi fortsatte för att äta middag, men det blåste upp så vi bestämde oss för att sitta inomhus. Det blev en indisk restaurang, som vi besökt tidigare och vi vet att maten är god, liksom servicen och priset passar vår plånbok. Det blev en kycklingrätt för mig som inte var så stark, maken vill hade lite mer spicy, så han beställde kyckling tandoori och sedan blev det lite småplock därtill. Jag fick in en rätt som räckte till 1½, maken fick in en hel kyckling, visserligen delad i flera delar, men mycket mat var det. Med bl.a. nan därtill så var vi proppmätta innan det ens syntes att maken hade rört sin kyckling. Så det blev Doggybag igen … 😉 Så nu har vi middagen fixad till i morgon kväll …

Innan vi lämnade restaurangen så besökte maken herrarnas rum och kom tillbaka och berättade att toalettstolen hade en massa lysande lampor och ett ”tangentbord”. ”Du måste bara gå in och titta …”  Jag gick in, och mycket riktigt, där var en toasits som såg normal ut, nästan. I bakkanten var det en ljuspanel med olika blinkande lampor och utanför stolen var det en ”arm” med panel med flera olika knappar som man skulle välja från. Jag hade inga läsglasögon och kunde inte ens gissa vilka möjligheter som erbjöds. Som tur var fanns det också en vanlig knapp för spolning. På väggen fanns det ett fack med färgbroschyrer som talade om vad de olika programmen bestod av. Jag tog med ett ex. hem för jag var så nyfiken, och konstaterade att det ges väldigt många möjligheter på en liten toalett på en indisk restaurang i Waterfront. Man skall tydligen bl.a. kunna få tempererad sits och tempererat vatten,  pulserande massage, nåt med självrengörande, anti slam lid & seat, massage action, eller t.o.m. pulserande massage, varmluftstorkning för handikappade, en sensor som talar om när sitsen är ockuperad och (vilket kanske är lika bra att jag inte förstår vad som menas) Oscillation-Wide Clean …

När vi kom hem så blev det en liten stund på loftgången i solnedgången, sedan flyttade vi in och då blåste det också upp rejält. Vi tände ljus och fortsatte att titta på rullen från igår – Macken. Vi hade lika roligt ikväll. Under tiden så ökade vinden och vi fick flytta in stolarna från balkongen och hämta en blomkruka + fat, som blåst iväg på loftgången.

Just nu i skrivande stund så tjuter det utanför fönstren och jag är glad att vi är i lä bakom berget och bara får vindbyarna. De är nog så kraftiga, det viner i fönstren, ytterdörren står och slår och det är nästan vågor på skolans pool, som vi ser från fönstret.  Det känns faktiskt lite läskigt med ljudet och när man tittar ut …