En ny kärlek …?

Vår gamla ”skrothög”, som barnbarnet kallade den, var rolig att köra och jag var ledsen när vi var tvungen att sälja den av åldersskäl. (Det finns ju gränser för hur entusiastisk man kan vara för en ”skrothög” …)

Maken har följt en bilsajt i någon månad på nätet där man kan knappar in sina önskemål. Det har funnits många objekt som passade in på våra önskemål, men det har inte varit möjligt att slå till då vi befunnit oss på fel sida på klotet. Dessa objekt har glesat ut vartefter. Kan det bero på att våren kommit, snön försvunnit – folk vill ha en bil igen. Där fanns tre objekt kvar, en i grannskapet. Maken promenerade dit igår och hem igen … En bil befann sig i Spånga. Dit skulle vi kunna ta oss via vår lokalbuss och byta till pendeln.

Nu hade vi en chans att testa SL:s nya betalningssystem, vi som använt oss av remsorna när vi varit hemma. Dessa har försvunnit, vi har nu varsitt blått plastkort som man laddar in pengar på. Vi har läst i en broschyr hur de fungerar, men har ingen aning hur det verkligen fungerar. ”Bara att hålla emot plattan – och ska ni åka längre än det normala antalet zoner så ska ni ange det innan …”

Vi känner oss lite nervösa inför detta och bestämde att prova idag och ta oss till Spånga. Det lyckades – trots övergång – vet inte hur mycket vi blev debiterade. Vi kom fram till bilfirman, även om vi gick den sista kilometern – vi visste helt enkelt inte hur vi skulle fixa det hela med biljetten – skulle vi bli debiterade så att vi inte kunde komma hem igen. Vi har konstaterat att den summa vi laddade med – taxorna har gått upp … Bilen provkördes, inspekterades, de ”rätta” frågorna ställdes – och det blev affär …

Nu är vi bilägare igen – till en Saab, vad annat. Det gäller att passa på så länge som det är möjligt att köra en. En fantastisk (och trafiksäker) bil som borde haft en framtid.

Nu har vi en nygammal Saab med stor körglädje, farthållare finns 🙂 … Ännu mer lullull och uppdaterad till dagens elektronik. Har suttit och läst instruktionsboken, lärt en massa – behöver man verkligen allt? Vid kapitlet om kördatorn stannade jag och skjuter upp resten till i morgon …

Med dragkrok …

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *