Kategoriarkiv: Strängnäs

Man borde sofva …

 

Varför kan inte jag ha samma inställning till nattsömn som alla andra? Varför måste jag hålla mig vaken, vad de flesta kallar halva natten, för att inte missa något.

Dessa timmar sitter jag och funderar och allt faller på plats. Jag försöker verkligen att ändra detta beteende. Men det verkar inte fungera.  Det blir fel … Låt mig vara ifred fram till lunch – och det mesta kommer att fungera.

Nu sitter jag i vår nya bostad i Strängnäs. Utsikten från balkongen –  Himlen/solnedgången/analkande oväder – helt otroligt. Jag har svårt att avstå från att fota solnedgångar – här kommer det att bli värre – kanske rena plågan …

Har en del tjusiga biler – men som vanligt – De kommer imorgon …

Svampbrist …

2013-10-26 06.46.22

Kusinen kom på besök, vi skulle gå ut och leta svamp i det vackra höstvädret. Det gjorde vi också. Solen sken, vinden blåste minst sagt friskt och vi fick några underbara timmar i en vacker Sörmlandsskog. Vi får komma tillbaka nästa år – det fanns ingen svamp. Knappt skräpsvamp. Det hade vi ställt in oss på, men som inbiten svampplockare vill man se med egna ögon det som alla säger: Det finns ingen svamp här i våra trakter …

Kaffet och den obligatoriska äggmackan smakade gott – men lite snopet var det att åka hem utan en enda svamp i korgen.

Vi tog också en promenad i Strängnäs – går ganska fort.  Det är en vacker stad med många fantastiska byggnader och gränder. Vädret var fortsatt vackert och en temperaturen perfekt för långsam promenad. Lunch intogs på en av pubarna i stan och vi kunde studera strängnäs bornas pubvanor. De verkar vara som på andra pubar runt om i världen. De flesta dricker öl, några ”drar” i de enarmade banditerna – även om man inte drar i dem längre.

Kära kusin, det var roligt att du kom och nästa år får vi göra om det hela och förhoppningsvis finns det svamp i skogarna då …

PS. GRATTIS!  kusindotter som fyller år idag

Svamp eller inte – vackert är det i vilket fall …
Brandriska …?
Ärggrön kragskivling …?

.

Min arma skalle …

Det går runt och jag vet snart inte hur jag ska få till det … Så mycket manualer, så många apparater som ska fixas innan avresan – och jag som inte fattar …
Jag läser och läser och ju mer jag läser desto mindre fattar jag. Är det utmattningssyndrom kanske? Hjärnan som säger ifrån – nu räcker det så bra med den kunskap du redan har. Men, i den moderna världen är det inte så – där måste man lära sig något nytt varje vecka och ibland flera gånger om dagen.
Min vakna, snälla dotter har laddat ner nya program till mig (har jag skrivit om tidigare) och just nu skriver jag i ett av dessa program. ”Det ska underlätta för dig varhelst i världen du befinner dig och vilken apparat du än använder dig av – du har tillgång till samma information”. Jättebra! Behöver jag verkligen.
Nu har jag ägnat några timmar åt att försöka få lite ordning på sidan. Att det jag skriver läggs in i ”mappar” osv så att jag lätt hittar informationen jag behöver. Det är då det börjar … Jag har läst igenom käcka instruktioner, tittat på smarta (alldeles för korta och snabba) informationsvideos. De har inte tänkt på att det finns tanter som inte är så snabba i huvudet längre som försöker att tränga in i den nya tekniken – som senare generationer av någon anledning har som medfödd begåvning. Vi som föddes innan det ens fanns tjock TV, vi gör det bra – men nu räcker jag inte ända fram längre. Det räcker inte med starkt kaffe – bara händerna som börjar darra.
Berättade om min nygamla dator som var till doktorn och befanns ha en trasig hårddisk – och som nu har fått en ny – ligger i en box som UPS har levererat. Jag har inte öppnat och kollat om den finns däri. Ska göra det när jag känner mig mogen. Installationsskivorna – 6 st ligger i ett kuvert som DHL har levererat. Det var när jag öppnade det som jag började känna mig lite trött. Detta bekymmer ska jag nu emellertid lämna över till några som kan det. Hittade av en slump en firma inte långt från oss som kan göra detta för 400 kr. Jobbet är deras och på måndag lämnas datorn dit – ett litet jobb för dem, men för mig …
Så ska vi se om jag hittar denna anteckning senare. Vet inte var jag skriver – på datorn eller i molnet – har inte lyckats klura ut det än …

Det här med ”ny teknik” …

Idag har vi varit i Stockholm, jag skulle hämta ut mina nya hörapparater – men så blev det inte. Efter många timmars telefonjagande och besked så slut-tolkades det hela idag, det fungerar inte alls – har bytt landsting vid fel tidpunkt.  Jag har kvar mina gamla, lite uppdaterade. De fick nya plaströr, filter och batterier. De två senaste var redan åtgärdat och den ena apparaten hade lagt av – men audiologen fick liv i den igen …

Vi passerade Telia på vägen hem för att fixa routern så att maken ska kunna ansluta sin nya ”lekplatta” till nätverket. Snopet nog så har vi tydligen inte köpt den på Telia – antagligen Claes Ohlsson. Jag fortsatte till Claes Ohlsson och han kunde inte hjälpa mycket men tipsade om ett tredje lösenord – som man måste ha förstoringsglas för att överhuvudtaget se att det var siffror.

Vi passerade Ikea på vägen hem för att köpa nya mattor under matbordet och under soffgruppen. Det är stor skillnad att avgöra storlek hemma och i butiken. Vi hade mätt och det verkade löjligt lite när vi såg mattorna i butiken. Det slutade med att vi köpte en matta till soffgruppen – efter att vi försäkrat oss om att vi kan lämna tillbaka den. I morgon bitti ska den läggas på för test.

Mattan under matbordet hoppas vi kunna hitta i närområdet innan vi åker tillbaka till SA.

Ikväll har jag testat makens ”lekplatta” med det uppförstorade lösenordet – utan resultat. Jag har också hittat manualen – där jag ordentligt skrivit in det nya lösenordet, ändrade tydligen vid installationen. Testade det också – negativt. Nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Återställa till fabriksinställning – riskerar jag då att våra datorer inte fungerar med Internet. Jag har nu lagt det hela på is och imorgon ska jag ringa till supporten för routern. Får se om det går att göra något – den är 1½ år gammal och det är gammalt i datorsammanhang …

Min laptop är säkerhetskopierad, som jag skrev om, och jag ringde supporten idag. Det alternativ som finns är att de skickar en ny hårddisk till mig – som jag själv ska installera … Jag ställde frågan hur jag ska kunna fixa det? Fick svar att det bara är att öppna en lucka på undersidan och byta ut. :-/

Fick också veta att han skickar CD-ar för att installera den på nytt … Ha, ha – antagligen skitenkelt. Han meddelade att jag kan ju alltid ringa till dem om jag behöver hjälp – Hjälp!! …

PS. Igår skrev jag i ”molnet” – var jätte stolt, det tog mig ca en timme längre innan detta var klart – men vad gör man inte för att förenkla för sig själv. Idag gick jag in där igen när jag skulle skriva det här. Då låg alla testsidor kvar (som jag raderade igår), men av min anteckning, från igår – upplagd i en ny folder – fanns inte ett spår …

Jag är inte emot ny teknik, men ibland upplever jag att vi inte fungerar tillsammans. Sen kan man ju undra varför … 🙂

Känner mig lite smått desperat emellanåt …

Datorn ska säkerhetskopieras på en extra, nyinköpt hårddisk. Manualen är på 79 sidor och övertydlig. Till slut gav jag upp och bara tryckte på säkerhetskopiering. Men se det gick inte – den enda knappen som kunde aktiveras var Avbryt …
Efter många timmar – hårddisken är nu kopierad in på den nya back up hårddisken, men inte enligt manualen – men allt finns där + en massa filer som jag inte kan läsa och som jag inte heller förstår vad de är för några. Programfiler har jag lärt mig att känna igen ändelsen på och de finns där. Men jag är inte människa att förstå hur jag någonsin ska kunna återföra detta till en dator. Har i alla fall alla mina bildfiler och texter. Får väl nöja mig så – att jag kan öppna dem och förhoppningsvis föra dem tillbaka till datorn när hårddisken är bytt. Vet inte om jag skrivit om det – att den är felaktig – därav alla mina problem, och den ska bytas. Men det dröjer någon vecka innan det är aktuellt att försöka återföra filerna.
Mer närliggande är de återstående packlådorna – bristen på förvaringsutrymme. Förstår inte att jag kunde tycka att den här lägenheten hade mer förvaring än den gamla – som vi alltid klagat på just det – förvaringsutrymme. Vi hade tydligen fantastiska förvaringsutrymmen i köket – här står nu flera lådor med porslin o skålar, som inte får plats …
Jag har letat o letat efter min korg med attiraljer för fötterna. Brukar ta ett fotbad ungefär varannan vecka, men har inte hittat min korg. I kväll bestämde jag mig för att ta ett fotbad i alla fall och letade efter användbara prylar i en låda, som står ouppackad i badrummet med diverse prylar från gamla badrummet. Jag har tittat i den otaliga gånger sedan vi flyttat hit. Och se, där står min fotvårdskorg …
Nu är fötterna badade, matbordet befriat från makens dator och alla papper, vi kunde inta vår middag där ikväll. Maken har fått tillbaka sitt skrivbord, det står nu i sovrummet. Garderoberna i sovrummet är äntligen installerade och säkrade – väggen bakom ser ut som en schweizerost (gigsväggar). De flyttlådor, som fungerat som byrålådor, är uppackade. Två hörnor som nu fungerar.
I morgon måste vi tyvärr upp till Stockholm, så det blir inget gjort …

Tillbaka på svensk jord …

Jodå, telefonen ringde – det är ju inte väckarklocka nuförtiden. – 02.30 – det gick ganska bra att vakna, men det var tur att väskorna var packade. För det sista lilla blev bara tok …

Dottern kom och kollade att jag var vaken, körde mig till flygplatsen i mörkret. Man kan ju tycka att vi borde vara ensamma på vägen den tiden – men inte. Inte lika intensivt som dagtid, men konstigt att folk verkar vara ute och röra på sig alla tider på dygnet – samma i Sverige.

Jag checkade in, man ska ju allt själv numera – ändå inte – för där svävade en liten kvinna runt mig som tryckte på ”knapparna” när jag inte var tillräckligt snabb. I vilket fall fungerade det. Jag fick bording pass till alla tre flighterna – och alla tre accepterades. Flygningarna gick bra – man måste bara se till att roa sig – inte börja tänka: ”Är jag inte framme snart …” Bagaget var med.

Extra bonus: Jag ringde maken och talade om att jag precis missat flygbussen till Enköping. Han svarade att han stod utanför och väntade på mig. Jag beställde en kaffe av honom, inget går upp mot svenskt kaffe när man varit i Amerikat … Efter en påtår påbörjade vi vår resa mot Strängnäs. Vilket otroligt vackert höstlandskap. Har redan spanat in flera vackra skogsdungar som ska bli examinerade om de är svampskogar eller inte. Kära kusin – hör av mig inom några dagar så måste vi bara testa. Om där inte är svamp – så är det fantastiska marker att inta kaffe och smörgås …

Maken  o jag tog en härlig promenad till stan, där vi åt lunch och sedan promenerade tillbaka. Har tagit många underbara foton av ”gamla Strängnäs”.

Ja, har en del vackra bilder att dela med mig av: men som vanligt …