Magdans …

Själv gav jag mig av till stan, med taxi. Vi hade bestämt kl 11.00 på Kvinnomässan. Det blev bara jag och två damer till, men vi fick se ett uppträdande som var som hur många vitamininjektioner som helst. Så underbart härlig stämning. Konfrenciern – hur nu det stavas – var så underbart underhållande. Först ut var en grupp damer som dansade magdans – med den äran. Vi kände oss som magdansöser hela bunten som tittade på. Sedan kom en helt underbar kvinna som sjöng och som läste ur sin barnbok som hon skrivit tillsammans med sonen. Han satt för övrigt strax framför mig och var så stolt över sin mamma. Sedan kom det ett gäng damer som dansade barfotadans – ett mellanting mellan workout och någon japansk sport, där man sparkar ut med benen. Så medryckande, och vad jag älskar med sydafrikanerna är att de reser sig och dansar. Så gjorde de också när min mamma och jag var på Abba-konserten för nu (!?) 10 år sedan …

Jag bestämde mig för att köpa den bok som sångartisten läste upp. Den var så underbar, så den skall nu skickas till USA. Författarinnan och hennes son (ca 5 år) har signerat den till Jenny, barnbarnet. Den lille pojken var mycket stolt över att få skriva i boken.

Efter mässan träffades maken och jag i Waterfront och åt tidig middag. Kvällen avslutades med en rulle …

En underbar konferencier …

En underbar människa …

Kvinnor kan verkligen dansa…

… eller hänga i taket …

En spontan dans …

Har man inget att göra kan man alltid balansera ett bord på en pinne i munnen …

…

Efter vår försenade middag så har vi haft en ”gammaldags” kväll – dvs vi har suttit med varsin bok i stället för med TV eller dator …

Californien ler mot Afrika …

Maken beundrar ”hålet” …

Vår trevliga stund på fredagarna …

Jag har totalt glömt bort att skriva här. Är så upptagen med att fixa till SWEA:s webbsida ….

Idag har antal besökare på min sida passerat 18.000 besökare på denna site + drygt 6.000 på min tidigare site. Det var min lillasyster som blev den 18.000:e. Borde ha varit med innan och tänkt ut ett pris. Får fundera på det till nästa jämna.

Hilda var här idag också så jag kom ut en stund för att äta frukost. Sedan har jag kommit mycket långt med de uppgifter som jag har. Men maken hade inte tålamod att vänta, så han gick ut för att äta middag – men jag var strax klar för dagen så jag följde efter, så jag fick också middag.

I kväll har jag suttit och tittat på en ”tjejfilm” – men det tar lång tid pga av all reklam som visas. Men det var mysigt och jag tog upp min stickning – det var dags för framstycket på den ”väst” som jag stickar. Jag rev upp fyra gånger och sedan hann jag sticka några decimeter under filmen – för att konstatera när den var slut att jag hade gjort totalt fel. Jag hade vänt upp och ner på alltsammans. Ja, det är ingen idé att jag ens försöker att förklara – det är bara att göra om …

Var fjortonde dag är jag fröken, dvs jag undervisar i textiltryck. Jag har två (!) elever. Det var meningen att det skulle vara fler, men det är lika bra för jag har inte plats med fler. De två jag har är mycket flitiga och intresserade.

Vi började med lunch och sedan gick vi till konstbutiken där de kunde köpa färg och penslar. Det blev bara tre grundfärger inköpta, men det är roligare – för då kan man få fram de mest fantastiska färger. Det lyckades mina två elever med och glädjen och stoltheten var inte att missta sig på.

Maken tog sig ut på egen hand under tiden, finns massor med restauranger för honom att fördriva tiden på. Men när det var dags för middag så var det jag som ville gå ut och äta eftersom ingen av oss hade lust att ställa sig i köket. Maken hade inget att invända – tvärtom …

Egentligen är det inget att skriva om vad jag gjort idag. Jag har suttit bakom nedfällda persienner och jobbat, som vanligt. Eftersom Hilda är här idag, så blev det frukost ute, så jag kom ut en liten stund.

Maken klagar på att jag sitter här för mycket – och det gör jag, men jag skall bara … Dvs. skall fixa klart på Sweas webbsida + allt annat. Men nu ser jag ljuset i tunneln, tror jag …

Det har tyvärr börjat bli sena kvällsvanor igen …

Så skönt att slippa ha klockan på ringning, men det är lätt att mista sig på tiden nu på morgonen. Där är mörkt längre och solen kommer upp över berget senare, så det märks att det snart är höst här och att det blir ljusare tider i norden.

Eftersom det var för varmt på balkongen så blev det en stund framför datorn med morgonteet innan det var dags för duschen och min andra omgång massage på det nya stället. Jag tänkte börja bearbeta bilderna från igår, men hittade inte kameran, så jag lade patiens istället tills det var dags att gå ner.

Det var en annan dam som skulle knåda mig idag, och hon gjorde helt annorlunda. Man kan tydligen utföra Swedish massage hur som helst. I vilket fall så var det skönt, men ryggen fick inte mycket tid, halva tiden lades på mina fötter och ben. Också skönt, men nästa gång har jag beställt bara nacke och rygg, så får vi se vad det blir.

Den förra damen sa att man måste vila en stund så att blodtrycket blir normalt igen och det kan jag tro, för det tar en stund innan jag fungerar ordentligt igen. Det fick bli ett glas iste på balkongen innan jag började leta efter kameran. Jag letade överallt, den fanns inte. Jag letade om igen, men den var borta. Hann tänka en hel del och blev övertygad om att jag antagligen glömt den på bordet igår, så jag ringde dit, men inget svar. Det var inte mycket jag kunde göra just då, så det fick bli några måsten på datorn.

Några timmar senare fick jag tag i värdparet, men de hade inte sett en kamera. Då kändes det inte kul, men ett sista litet hopp var att den ramlat ur i bilen. Så jag ringde vår ”chaufför” och hon gick ner i bilen för att titta efter. Jag var ganska övertygad om att kameran var borta, men den låg där – vilken lättnad. Det var ju inte bara kameran, den är viktigt nog – men också alla bilderna för webbsidan.

Har suttit och chattat med barnbarnet i USA, så nu blir det sängen, bilderna får komma i morgon …