Jag steg upp tidigt, vi skulle ha styrelsemöte idag och jag hade lovat att komma tidigare och visa/hjälpa vår nya medlemsansvariga med datorn och adressregistret. Det fick bli taxi, och det var bra för jag hann att vakna i taxin. Är verkligen ingen morgonmänniska.

När jag kom fram, så var det redan jättevarmt och jag mötte värden, barfota, som vattnade en del växter för att de skulle klara av värmen under dagen. Och varmt blev det …

Vi hade vårt möte och trots den underbara utsikten och en helt fantastisk altan,  blev vi sittande inomhus. Det gick åt mycket isvatten …

Då det var dags att åka hem, så fick bildörrarna stå öppna en stund för att försöka släppa ut värmen. Bilsätet, som jag skulle sitta på var så varmt, på gränsen att det gick sitta, men rena ”sjukgymnastiken” för en gammal rygg. Och … det var en SAAB, en cab. Den är bara så läcker och jag är så avundsjuk på ägarinnan, jag blir grön i ansiktet varje gång hon kommer glidande i den. Nu skulle jag äntligen få åka i den – woow – vilken bil. Jag hoppas verkligen att tillverkningen kommer att fortsätta.

På kvällen gick vi ner till kvarterskrogen och var lyckliga nog att få en plats utomhus. Vi åt varsin pizza (!), tunna fina bottnar med härlig fyllning. Jag tog en  med kallrökt lax och ruccola. Vi blev sittande några timmar i den sköna kvällen …

En varm skön dag och dags för fredagslunchen i Waterfront, åter en vecka har försvunnit någonstans … Vi blev många och hade mycket trevligt, som vi brukar ha då vi Sweor ses.

Vi tog det lungt på kvällen och åt bara lite ost med vin och så blev det en rulle. Jag började på en ny stickning …

Vi var bjudna på en trevlig middag. Det var ”gamla” gänget som blev hembjudna till ett svenskt par, som faktiskt flyttat tillbaka till Sverige, men som är här på semester. Det var dessutom i samma kvarter – mycket bekvämt.

Vi blev bjudna på sushi till förrätt – jag har inte varit någon vän av sushi. Antagligen var jag på fel ställe då jag åt det första gången – för jag upplevde det som stora risklumpar som jag skulle försöka ”tugga”/svälja  – medan det bara växte i munnen. Sedan dess har jag undvikit allt vad sushi heter …

Nu skulle vi få det till förrätt, och det var med blandade känslor jag tog för mig. Men måste erkänna att det var helt annorlunda än min första upplevelse och nu förstår jag att man kan tycka om sushi. Det var stor skillnad och inte bara risklumpar. Hela temat var asiatisk mat, till varmrätt fick vi grillade spett med kyckling, räkor och fläskfile marinerade i olika asiatiska marinader. Värdparet skall ha all ära för en mycket trevlig kväll med god mat och gott vin … Tack!

En dag då det inte finns något att skriva om. Har ägnat alla timmar åt att jobba framför datorn för min förening. Fortfarande många timmar kvar, men det går sakta framåt.

Vår gäst kom tillbaka från sin resa, och hon verkade nöjd, men var trött. Det hade varit en intensiv resa och de hade färdats långa sträckor, totalt 270 mil. Men jag blev förvånad när hon berättade hur mycket hon hade fått se och vara med om. Det var strutsar på en strutsfarm, men hon red inte. Det var  elefanter och lejon m. fl. djur i en stor safaripark. Paddla kajak och besöka grottor. Hon kom med i fel grupp i grottorna – äventyrsgruppen, där man kryper och ålar sig ibland. Men när det var dags för bungyjumping, då sade hon nej …

Idag fick jag ledigt några timmar på förmiddagen. Jag skulle följa med en väninna och visa henne tygbutiker. Har ju köpt några meter i mitt liv …

Väninnan tycker också om att handarbeta och hon hade letat fram en garnaffär på nätet. Vi bestämde att vi skulle börja där – den låg längst bort – och så skulle vi ta tygaffärerna på hemvägen.

Efter lite felåkning så kom vi fram och gick in i butiken. ”Vilken tur att vi inte har några män med …”, sa vänninan. Jag förstod precis vad hon menade. Det var garn från golv till tak, meter efter meter – och vilka garner. Vi gick omkring som två barnungar på julafton och kunde inte bestämma vad vi ville ha – vi ville ha nästan allt …

Efter någon timme så hade vi fyllt varsin stor plastpåse med garn, som i mitt fall skall bli till fyra olika plagg, till priset av ett plagg i Sverige. Fortfarande så var det så många fantastiska garner som jag bara måste göra något av, men som får anstå tills de garner jag köpte idag har förvandlats till plagg. Jag hinner nog knappast mer innan det är dags att återvända till Sverige.

De mönster som jag köpte är på engelska, totalt obegripligt vid första anblicken. Medan väninnan rotade runt i hyllorna fick jag låna en bok och ställde mig att från bilderna försöka översätta en stickbeskrivning till svenska. Får se hur mycket jag kommer ihåg när det är dags. Jag hittade också det mest fantastika mönster på en spetsvirkad ”väst” i lin. Damen bakom disken var vänlig och kopierade virkförklaringar från en bok till mig så att jag kan göra den. Om det funkar återstå att se – kul skall det bli att sätta igång. Och det redan i morgon, för ikväll blev den sista sjalen klar.

Vad beträffar tygerna, så hann vi aldrig med det …

Igår var det bara arbete framför datorn som gällde, tills eftermiddagen. Då kom en svenska, som lånat min symaskin. Hon lämnade tillbaka maskinen och vi tog ett glas vin. Vi blev sittande så länge och pratade så de var dags för att äta middag – sen middag …

Hon skulle också äta så det blev kvarterskrogen, mer prat och innan vi bröt upp var det ganska sent. Jag har nu etablerat en vana – kvällen avslutas med en rulle och handarbete. Det blev Robert Gustafsson – en rulle som vi inte tidigare sett. Ett nummer fick mig att fnittra fullkomligt hysteriskt … Annars kan det väl bli lite väl mycket ”blod” och misslyckade projekt av stackars ”Bertil Svensson” – tror jag det är …