Idag är det makens 75-års dag. Den har helt kommit i skymundan av alla praktiska problem med följderna av Coronaviruset. Vi hade, innan detta blev vardagen, planerat med öppet hus för våra vänner. Sedan kom detta och några återvände till Sverige. Vi bestämde då att ta en egen lunch på ett hotell vid havet, men ytterligare restriktioner satte stopp.

Det blev en färd med buss ( vill man ju helst inte), men det var tvunget och gummihandskar åkte på. Vi möttes av ett stängt kontor med en lapp om vart man kunde ringa eller skriva. Ingen svarade på telefon. Nu har vi skrivit så får vi se.

Maken fick trots allt en trevlig kväll med goda vänner. Lite plockmat som ost och friterade räkor med majonnäs eller sötsur sås.

Det får bli en repris i sommar …

Sonen hör av sig – det är bråttom nu att fixa nya biljetter till Sverige. På bara några timmar försvinner många avgångar. Men han lyckas ordna två enkelbiljetter åt oss till fredag 27 mars. Dyrt … men vi har biljetter hem.

Nu börjar det kännas jobbigt. Vårt flygbolag kan inte göra något, vårt visum går ut den 10 april. Sonen och dottern är fantastiska och ställer upp och försöker hjälpa till. Jag i min enfald tänkte att det vore inte helt fel att stanna här några veckor extra om visumet fixar sig. Alla säger att det måste det göra – finns inga flyg så kan man ju inte ta sig härifrån.

Vi får veta att vårt flygbolag Condor – jag namnger dem därför att de inte uppfyllde våra förväntningar på resan. De har ställt in sina flygningar till Kapstaden och slingan på deras hemsida som talar om att de tar hem sina resenärer är nu borttagen.

Vi betalade dubbla biljettpriset för en Premium ekonomi. Har åkt denna kategori tidigare och alltid varit nöjda med frikostigare säten och service. På detta bolag bestod prisskillnaden i en tryckt matsedel och metallbestick. Det var lika trånga säten som i ekonomiklass, man fick inte servetter att tvätta händerna vid ankomst, inte vattenflaskor osv, osv. Med andra ord urusel service. Vi har flugit i vanlig ekonomiklass med så många andra bolag och de har haft service långt över detta för halva priset.

Det bröt ut en smitta i Kina för många veckor sedan, vi lyssnade, tittade på nyheter, läste tidningar och tyckte ”stackars dom”. Samma tyckte vi när Ebola bröt ut. Men det hände ju där, smittan var förfärlig där den var – men vad kommer det att bli av den här …

Det började gå rykten. Vi är många svenskar här och vi försökte tänka sansat, behålla lugnet. En av oss skrev till Svenska Ambassaden och fick ett intetsägande svar tillbaka. Vi, maken o jag, försökte ringa vårt flygbolag, men det var ett Moment 22. På deras hemsida stod att det att de kommer att göra allt vad de kan för att hämta hem sina resenärer. Det stod också att det var ingen ide’ att höra av sig tidigare än 10 dagar före hemresedagen …

Jag har inte varit på den här sidan sedan i maj 2017. Vet egentligen inte om jag vill skriva här längre. Kanske har denna sida varit en tid i mitt liv då jag känt att jag velat dela med mig av det som hänt i min vardag. Det var ett sätt att hålla kontakten i en tid innan Facebook …

Nu klarar de flesta inte av att inte ”kolla – har det vart nåt” så snart som man inte behöver använda båda händerna samtidigt till något annat. Men det går ganska bra med en hand också – inte minst vid bilkörning. Läskigt tycker jag. Har vid flera tillfällen träffat på telefon fepplande förare både på motorvägen i 120 km som gångtrafikant vid övergångsställen.

Facebook är inte min grej – verkade kul i början, men efter några veckor – Nej Tack! I början fanns t.o.m. planer att länka denna sida till Facebook, liksom Instagram. Men nej tack. Jag medger att jag gärna lägger upp bilder på Instagram – när jag har uppkoppling på min telefon. vilket inte är varje dag denna tid på året som jag tillbringar i Sydafrika. Jag stänger helt ner min WiFi, glömde en gång och blev av med hela potten av min inbetalade summa för mitt kontantkorts abonnemang. Att ha mitt svenska mobilnummer igång är bara att glömma – dyrt.

Men för det mesta tillbringar jag kvällarna på balkongen, som ikväll, och bara njuter av den varma, mörka natten med ljuslyktor från Ikea. Vem vill tänka på att skriva då …