I förgrunden den studsande bollen – och pojken …
I morse blev det lite sovmorgon – barnen sov lite längre och smygkikade in i mitt rum strax efter kl 8. Då hade jag vaknat av mig själv strax innan. Vi hade en trevlig stund som vanligt innan det var dags för frukost. Dottern fick äntligen sova en timme längre – hon hade nog behövt fler timmar, men det är för mycket aktiviteter för att som mamma kunna ligga och ta igen sömn.
Lunchen intogs på Mac Donalds, jag tog min vanliga meny sedan många år bakåt– skillnaden mot Sverige är att det finns inte mineralvatten. De ser ut som fågelholkar i ansiktet – jo, de har nog hört talas om det och kanske … Det slutar alltid med att jag får ett glas is med lite vatten i, sugrör och lock. Men hamburgarna och stripsen smakar likadant som hemma.
Efter den enkla lunchen placerades mormor i en strandstol i en jättestor basket hall där lillebror, tillsammans med ca hundra andra barn skulle lära sig basket. Jag hade en termosmugg med kaffe och resten av vattnet från lunchen + ett korsord med mig. Ett par öronproppar med störningsmusik hade inte varit i vägen liksom en mjuk matta som kunde ta bort vibrationerna i golvet. Det var inte alla barnen som åstadkom dem, nej en äldre pojke som var där för att titta på sin tränande lillasyster. Han hade med sig sin basket boll och den dunkade han hysteriskt i golvet hela tiden bredvid mig, vibrationerna kändes i hela kroppen. Vet inte om han försökte sätta något rekord. Det kändes obehagligt och var mycket irriterande. Men man kan knappast be någon om att sluta studsa en basketboll i en baskethall där alla tränar med sina basketbollar …
Det har varit mycket varmt idag och efter träningen åkte vi till ett glassställe med både kall glass och AC för att kyla ner oss och för att se hur lillebror mådde – han fick en boll i huvudet precis som han skulle gå ut. Bollarna är mycket hårda och han såg lite groggy ut ett tag. Men det verkar som om glassen hjälpte.
Vi fortsatte till en butik som säljer partyprylar och just nu är det Halloween som gäller. Butiken var full av barn som skulle bestämma vilken dress de skulle ha. Lillebror fick tag i en ”hemsk” som föreställer någon ”kändis”, som mormor inte har en aning om vem det är … Dotterdottern ville inte se hemsk ut – hon ville vara fin, men den dräkt hon valde ut fanns inte i hennes storlek. Ve o fasa … Det var sura miner och tandagnisslan … Väl hemma tog hon på sig den dräkt hon hade förra året och jag målade henne i ansiktet – hon blev så söt och hemsk. Jag tyckte att hon kunde ha samma i år – men det går ju naturligtvis inte. Tack o lov verkar det som om det gick att beställa hennes utvalda dräkt på nätet i hennes storlek.
Nu är det stora fjärilar i magen och svårt att sova – i morgon är det ju födelsedag. 9 år – hur kan det ha gått så lång tiden sedan jag först såg denna lilla söta baby – mitt första barnbarn …
(Förlåt käre make! Jag tänkte helt fel med tiden när jag ringde …)
