Årets höjdpunkt – Vasaloppet …

Sitter här och ska försöka sammanfatta dagen. Det har inte hänt så mycket, men det är stort det som hänt. Vasaloppet …

Speciellt maken, men även jag, är förtjusta i att titta på detta lopp. Det har varit lite si och så genom åren vi bott utomlands. Sedan Internet kommit har vi lyckats då och då. SVT Play sänder inte utanför Sverige, men vi har lyckats hitta en utländsk sajt som sänt – utan ljud. Det fungerade utmärkt tillsammans med  Sveriges Radios sändning. Antagligen såg vi den kanal som sänder ut bild till andra länder som sedan har egna kommentarer på sitt språk.

Idag kunde vi se via plattan – uppkopplad till TV:n. Vi satt och tittade på en tjej, reporter, som skulle åka själv. Lite smått nervöst talade hon med alla runt omkring. Så säger hon att nu har starten gått. Vi ser fortfarande bara henne, långt bak i ledet. Men vi ser också helikoptrarna i luften – men får ingen sändning med överblick av startfältet eller från eliten som startar först …

Då fattar vi att vi tittar på fel sändning. Jag letar snabbt fram SVT i datorn – där finns mycket riktigt flera alternativ. Jag väljer ett och vi har tur, det är en sändning som visar starten från början – vi fick se när ”snöret” gick i luften och alla gav sig iväg – även om den hade skett ca 5 minuter tidigare. Men det gjorde inget, man vill ju se när repet ”lyfter” och alla kastar sig iväg. Sedan bytte vi ”kanal” och kom med i nutid och kunde följa det hela till mål.

Den sista kvarten var dramatiskt, var det svenskt eller norskt, vilket skulle det bli. Översiktskartan som bara visat norska flaggor hela loppet var plötsligt uppblandad med svenska flaggor och en rysk. Ja, nagelbitning ägnar jag mig inte åt, men det var nära.

Vilken tuff målgång, vilken fantastisk insats av norrmannen, John Kristian Dahl – även om det tar emot att säga det. Men, jag blev lite vänligare inställd då jag såg honom – han verkade trevlig och han visste inte så sent som i morse om han skulle starta pga av en ryggskada. Han gjorde det bra som kastade sig fram ”utanför spår” på sluttampen. Det såg ju så hoppfull ut ett tag för svenske Markus Ottosson att han skulle kunna ta hem det, men. Måste väl även motvilligt ge en eloge till den stackars norrmannen, Elisassen, tror jag han heter, som drog själv i stort sett hela loppet. Vem fick honom att göra det – han borde ha kunnat vinna för egen del om han åkt lite vettigt, eller? Ja, spännande var det i vilket fall …

Var även roligt att en svenska Britta Johansson Norgren vann dam Vasan. Vad jag förstår blev hon hindrad förra året av någon njugg/ivrig herre som skulle spurta om meningslösa sekunder, men, en karl är ju alltid en karl och varje sekund räknas även om han blivit hopplöst många minuter efter eliten, eller …

Vem behöver bil när det finns skidor …
Vilken spänning – centimetrar och hundradels sekunder …                                                                         Foto Ulf palm/TT/Kod 9110

De andra bilderna är hämtade från Vasaloppet.se

Det är 100 år sedan Mora Nisse föddes i år.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *