Vi tog bilen och körde den vackra vägen längs kusten mot Hermanus. Staden där man vissa årstider kan se val på nära håll.

Den här dagen var det extra mycket blåst. Det var svårt att hålla i bildörrarna när vi skulle ur och in i bilen. Men ack så vackert det är på vissa ställen.

I Hermanus var det inte så blåsigt, men det var mulet och regnet hängde i luften. Kändes faktiskt lite konstigt att inte se det blågröna havet – det var istället gråaktigt. Någon val var inte heller i sikte. Men god mat serverades det och vi hade turen att få fönsterbord, att sitta ute var inte att tänka på.

Vistelsen avslutades med kaffe och världens godaste Irish coffee, enligt kusinen, på fina hotellet. På vägen hem passerade vi Sr Lawrys Pass. Där blåste det så fruktansvärt att vi tyckte det var otäckt, mina glasögon blåste av och vi var rädda att blåsa ner själva.

Trots blåsigt och mulet – det blev en härlig utflykt …

Maken var vänlig och omtänksam till jul och gav kusinen o mig varsin SPA-behandling. Vi åkte ner till Waterfront och fina hotellet där vi blev knådade och behandlade med varma stenar. Vilket jag innan trott vara floskler – men ack vad jag misstagit mig. Det var helt underbart när hon, istället för att använda händerna när hon masserade ryggen, använde sig av varma, goa, oljeindränkta stenar.

Genomarbetade, oljeblanka och mjuka i kroppen anslöt vi till restaurangen där vi stämt träff med en väninna för lunch. Den blev både lång och god.  När den var slut och vi var på väg till bussen fastnade vi och blev sittande för att lyssna på ett Marimbaband. Jag älskar den musiken. En liten tjej hoppade upp på en sten och stal föreställningen. Hon var helt underbar med sin dans.

När det var slut fortsatte vi mot bussen, men hamnade på en portugisisk restaurang och åt tapas. Det fick bli taxi och vi var inte hemma för än det var mörkt …

Tack käre make för en underbar julklapp!

En dag besökte vi Mount Nelson, ett av Kapstadens äldsta och finaste hotell. Här har alla celebriteter tagit in genom åren. Nu har även vi varit där på High Tea. Otroligt vacker inredning och vackra omgivningar. Teet var också gott och serverades ståndsmässigt. Till det serverades små läckerbitar och där fanns ett dignande buffébord med allehanda sötsaker – men, vem orkade njuta av det – inte jag …

På vägen tillbaka vandrade vi genom Company Garden, där diverse statliga byggnader ligger inklusive Parlamentet. Det är en vacker promenad i skuggan under stora träd och fantastiska odlingar. Från början var det här man odlade färska grönsaker som fartygen från Europa bunkrade på sin väg till Ostindien – som man sade då.

Det är långt och kräver en paus, vilken vi fick i skuggan under träden. Vi var långt ifrån ensamma, många fler hade kommit på samma idé …

Söndag, då ska man som svensk göra något nyttigt som att motionera, promenera, äta middag med släkten osv.

Vi, dvs. maken, kusinen o jag, hade beställt bord på Radisson Blue. Ett hotell som ligger ca 5 km bort. Vi hade bestämt att vi skulle promenera – längs strandpromenaden, fantastiskt vackert. Vi hade dessutom bestämt att äta deras buffé. Vilket vi gjorde.

Jag glömde solskärmen och försökte ducka mot solen. Klent resultat… Maken hade glömt att smörja in armarna – nu kraftigt röda. Kusinen klarade sig bäst – kanske för att hon är turist och visste hur man bär sig åt i solen. Hur kunde vi missa så totalt …

Vi njöt av god mat och blev sittande ganska dästa. Maken blev trött före oss och avvek, men vi tappra två, kusinen o jag, satt kvar och bara njöt av utsikten och resten av vårt vin. Vi avslutade med en Irish coffé – som inte går till historien som något värt att uppleva. Det är nog första gången jag lämnar en Irish coffé bakom mig.

Det var väldigt skönt att komma hem och bara njuta av en kopp rooibos te, brandy och svensk humor på inspelad CD. Nu sover de andra och jag bör göra detsamma. Det är nästan fullmåne – får se hur den påverkar imorgon. Man har varnat för springflod …

Det har varit några intensiva veckor. Egentligen inte annorlunda än andra år – men jag tycker att tiden går så mycket fortare. Dvs, jag hinner inte så mycket som jag tror varje dag. Det har inte varit stressigt på något vis, men lite mer tid har allt tagit – tror jag …

Kusinen och jag har poat på och vi har åstadkommit allt vi velat ha på julbordet. Gott blev det också. Lite annorlunda för henne som inte är van att fira jul när det är sommar och intensivt ljus på dagarna, för att när solen går ner uppleva lika mörka kvällar som i Sverige. Skillnaden är att vi kan sitta på balkongen i kortärmat. Inte helt fel – men lite ovant i början. Men, det är inte svårt att vänja sig.

Idag har vi i vilket fall städat undan julen. Vi tog in granen i god tid före jul – det är ju då man vill frossa i julkänslor och julmusik. När sedan julen är över så är man väldigt nöjd och det var vi idag. Den barrade visserligen inte – det är samma gamla plastgran som åker ut och in ur garderoben varje år. Visst saknar jag vissa belysningspunkter efter advent ljusstakarna – måste skaffa myslampor istället och placera där.

Efter granens förpassande till garderoben blev det några timmar på balkongen med värmeljus och mysfaktor – utan julgran. Nu är det dags att sova.

God fortsättning på det nya året!