Satt och lyssnade på Ring så spelar vi och stickade samtidigt, så rofyllt. (Har ni hört det ordet de senaste åren …?) Idag pratade man om var det var ”varmast” i landet och någon ort ledde länge med minus tre, men blev så småningom slagen med med 1,5, minus alltså.

Så kommer det in liten gumma som påminde så mycket om det gamla. Fick så starka minnen och en längtan efter de gamla som en gång fanns i mitt liv, inte minst min mamma. Det där livet som gamla lever  i sin takt och som har rötterna bakåt – en sådan trygghet …  Nu är jag äldst i vår familj och jag lever ju ett jättekonstigt liv i jämförelse …

Det var varmt, men det blev i alla fall en promenad till en av de få restaurangerna vid stranden, där vi åt lunch innan vi smög hem på skuggsidan på gatan. Jag skulle handla Organic chicken på Woolworth, att ta med på morgondagens picknick, maken skulle köpa vinet så vi skildes åt.

När jag kommer in i butiken så står där en hink med tulpaner …!!! Jag bara stod där och tog i den ena buketten efter den andra och kunde inte bestämma mig för vilken jag skulle välja. En dam stod och plockade bland rosorna i hinken bredvid och hon sneglade lite på mig. Tyckte kanske att mitt beteende var lite underligt, så jag förklarade att där jag kommer ifrån så är tulpaner precis vad vi längtar efter den här tiden och att de är ”a must”. Jag hann också förklara att en viss sort kallar vi för papegojtulpaner. Hon blev säkert mycket glad och tacksam för den upplysningen och log förstående, tog sin rosenbukett och gick medan jag stod kvar och visste inte om jag skulle välja de gula eller rosavita. Vet att de gula är tåligare och håller längre, men de rosavita var så ljuvliga. De blev också valet till slut. (Just nu står de på balkongen för att jag skall försöka få dem att överleva morgondagen.)

Kvällen har vi avslutat med en mycket trevlig middag med två svenskar. Det visar sig att de har ett förflutet i Hälsingland, så nästa steg blir att klura ut om vi har gemensamma släktingar …