Det var bra, vi har väntat i flera dagar på detta. Vi måste flytta våra två bojstenar som flyttats ur sitt läge i vinter. Det är jobbigt nog, men i stark vind helt omöjligt.

Glada i hågen tog vi oss ner i båten – det är lite stelt, knackigt och vingligt – men allt gick bra. Vi rodde ut till den första bojstenen, maken lyfte upp och sedan gäller det att gunga båten så att bojstenen kommer med. Så har det alltid fungerat – men inte idag. Jag lyckades knappt få båten i gungning och när det väl gungade hände ingenting. Jo, båten blev kladdig med gegga, lera och miniräkor som sprattlade på durken.

Samma sak när vi försökte med boj nr 2. Men, vi fann på lösningen – vi kortade, respektive förlängde förtöjningslinorna …

Jag körde premiärturen med den större båten idag. Så bekvämt att vrida på en nyckel och starta, som att starta bilen – det gör att även jag kan köra. Förut har jag fixat att dra igång motorn i den gamla båten också, men inte i dagsläget. Det är dessutom ganska häftigt och roligt att ”dra på”, men vi får bara köra i 8 knop här utanför. När det blir varmt får et bli en tur med mat o dryck och ut på icke fartbegränsade vatten …

Och … Tack alla ni som hört av er idag …!

Vårvindar isiga skrev jag senast – det är snart två månader sedan och vindarna är där fortfarande. De är inte isiga, men inte varma heller.

Jag såg fram emot en vår när jag inte hade andra åtaganden utan skulle kunna ägna mig åt att fixa på tomten på ön. Men, som alltid när jag vet vad jag vill göra så kommer något i vägen. Denna gång var det först den högra foten som inte ville och som svullnade upp rejält. Fick anti inflammatoriska tabletter – hjälpte inte – fick antibiotika mot borrelia, då nu även handlederna är angripna – hjälpte inte och knaprar nu en kombination av två olika piller som ska lindra värk och hindra inflammation. Jag staplar omkring som en mumie med en fotled och båda handlederna i stora bandage som ska hindra mig från att göra oförsiktiga rörelser – det gör fruktansvärt ont om jag glömmer mig.

Medan jag sitter med foten i högläge och låter bli att använda händerna så växer allt omkring mig. Av någon anledning så gynnas växtligheten av denna blåsiga, konstiga vår. Vet inte om jag ska glädja mig åt att denna magra bergstomt nu ser ut som någon plats i tropiskt klimat där allt bara växer o växer. Annat som också bara trivs och förökar sig är fästingarna – har plockat tre stycken på maken ikväll och då har han haft gummistövlar hela dagen – vad gör man?

Om två veckor är midsommaren redan över och jag har inte kunnat plantera en enda lite blomma än …