Det var faktiskt riktigt mysigt i morse när det regnade, ett stilla varmt regn. Men tyvärr kunde jag inte sitta inne hela dagen och bara mysa. Jag hade tid hos naprapaten, kl 11. Så det blev till att ge sig av efter frukost. Vi hade ganska tur med regnet, det regnade inte allt för mycket, och vi var relativt torrskodda när vi kom till bilen. Maken bestämde sej för att följa med och att vi sover i stan i natt. I morgon skall vi till våra vänner i Trosa.

När vi kört en lite bit, så öppnade himlen sej. Då var det skönt att sitta i bilen, och jag som hade tänkt ta T-banan, bestämde att jag skulle få åka bil fram till naprapatens port på Södermalm. Det kändes nästan lite konstigt, att köra bil i stan menar jag. Vi har inte haft anledning att köra i stan på flera år, och vi konstaterade att vi nog inte åkt över gamla skanstullsbron sedan i början på 90-talet.

Jag fick mina nålar idag och han bara bräckte lite försiktigt i nacken – men det knakade förfärligt. Detta gör han varje gång, det knakar lite mycket varje gång – så vad gör jag under tiden emellan som gör att det bara är att börja om. Nu blir det en paus i behandlingen, så får vi se …

Jag blev väldigt blöt om fötterna när jag skulle hem, har ju bara min Crocs, och som alla vet så är de ju fulla med lufthål. Dessutom var det inte längre ett stilla, varmt sommarregn. Temperaturen hade sjunkit med flera grader och regnet öste ner, jag frös och det lilla paraply som jag hade täckte precis så att vattnet droppade ner på mina tår …