Det har varit tomt och tyst, ingen barnkanal – på föredömligt låg nivå, jag som hör så dåligt förstår inte att de hörde något överhuvudtaget, men det var tydligen inga problem. Men, nu är det totaltyst.

Jag har varit tillbaka till Strängnäs på ortopeden och fått mina inläggssulor till skorna. Det resulterade i att jag knappt kan gå, så märtsamt. Men jag har fått veta att det kan bli värre under några veckor – det blev det redan i korridoren från avdelningen. Får se hur det här ska bli …

Latmasken och tröttheten tog över sedan jag kört barn o barnbarn till Arlanda. Var så trött, kunde kunnat somna i stolen – inget för mig som aldrig sover middag om jag inte är riktigt sjuk. Råkade titta på mitt en ena ben. Det lilla envisa röda märket i knävecket, vilket uppstod vid midsommartid och som jag trott varit värmeutslag, hade vuxit ytterligare och nu kunde jag se en mörkare ring runt kanten. Borrelia? Jag försökte ringa vårdcentralen, men nu för tiden är det inte så enkelt. Ja, det är enkelt så till vida att man alltid möter en vänlig röst som talar om för en hur man ska välja bland en massa siffror. Väljer man rätt så ringer de upp efter ett tag – vilket man gjorde – men, vad hjälper det när det inte finns några tider …

På måndagen satte jag klockan på ringning och ”hängde på låset”. Jag fick en tid om några timmar och doktorn konstaterade att jag hade Borrelia. Men, inte den rodnad jag upptäckt, utan en annan konstig/fläckig rodnad som funnits där sedan före midsommar. Borelia kan tydligen se ut hur som helst …

Inte konstigt att jag varit så trött …