Vaknade till ännu en härlig morgon. Jag låg kvar i sängen och lyssnade på alla ljud och stängde av väckarklockan varje gång den ringde. Vilken lyx att kunna ligga kvar. Vilken lyx att kunna sitta på balkongen i morgonrock och dricka te. Vilken lyx att kunna sätta sig vid datorn och bara koppla upp sig mot yttervärlden – utan att behöva slåss om ”pluppen” …

Maken hade fullt upp med sitt idag – allt som borde fungera som på räls, men som inte fungerar alls. Han har talat i telefon, skrivit mail och rest fysiskt för att träffa folk. Kontoret i kvarteret bredvid hade stängt och flyttat in till stan, och … ja …

Jag har ägnat mig åt, ”har ni hört det förut…” Detta arbete resulterade i ett trevligt samtal igår, som i sin tur resulterade i en träff i kväll. Maken och jag hade en blind date med en Swea och hennes man. Det visade sig bli en verkligt trevlig kväll. Vi, Swean Gunilla och jag, hade så mycket att tala om – vi hade nog kunnat fortsätta hela natten. Inga som helst problem med samtalsämnen, vi pratade faktiskt inte bara SWEA. Så roligt att kunna sitta timme efter timme och man får skärpa sig för att inte tala i munnen på varandra … 😉

Vi hade så trevligt att gubbarna fick prata bäst de kunde, (verkade inte som om de hade så tråkigt heller) medan vi bara pladdrade på och trivdes och vi hann med två Irish Coffe innan personalen kom med notan.

Kände i kväll att allt arbete jag lägger ner, faktiskt ger en hel del tillbaka. Har nu en handfull kvinnor som jag bara trivs så bra med – helt fantastiskt …