Underbart är kort …

Nu har de åkt hem igen … barnbarnen och deras mamma. Det blir så tyst – inga skor att snubbla över i hallen. Inga ungar som ligger i de mest konstiga ställningar i fåtöljerna när de tittar på Sommarlovs morgon. Ingen som behöver äta mat mitt på dagen – dvs normalt lunch. Ingen koll på klockan att middagen inte blir för sen – om den ens blir av.

En av de sista dagarna avlämnades barnen hos kusin, respektive kompis. Kusinen bor på Kungsholmen, där dottersonen lämnades. Kompisen – bor lämpligt nog i Strängnäs. Dotterdottern o jag fick några timmar där tillsammans medan vi väntade på att kompisen skulle komma hem. Det blev lunch på en uteservering och som dessert glass från en kiosk i hamnen. Vi satt och tittade på båtarna och två närgångna änder – som verkligen lärt sig hur man charmar människor för att få glass eller glassvåfflor. Inte från oss, de kan inte må bra av att äta vete med socker – varför skulle det vara bra för dem, när det inte är det för oss. Men någon gång på sommaren kan man unna sig. Elaka vi gav inget, tog bara en bild på dem, de fortsatte till andra för att tigga …

Dotterdottern jagade några Pokemons och jag har nu blivit insatt i hur det fungerar – tror jag. Fick se hur de ser ut och var de finns – i alla fall i Strängnäs.

Dagen efter bar det av tillbaka till ön, vi grillade sista kvällen de var här och nästa morgon bar det av mot Arlanda.

Så tomt det blev …

Vad är upp, eller ner ...?
Vad är upp, eller ner …?

 

Svältfödda ...?
Svältfödda …?

 

Det är så här man jagar dem, Pokemons ...
Det är så här man jagar dem, Pokemons …

 

Nu är de på väg, varför ser de så glada ut ...
Nu är de på väg …

 

Barnbarnsbarn till en sjökapten, kan man ärva sånt ...?
Barnbarnsbarn till en sjökapten, kan man ärva sånt …

 


 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *