Här går jag från den ena festen till den andra … Idag har jag varit på Kitch-party. Dvs värdinnan bjöd in oss, ett gäng trevliga tanter – de flesta tyskor, några sydafrikanskor och två svenskor. Det hela går ut på att man tar fram tärningen och när man slagit en sexa får man hämta en inslagen present. Man öppnar presenten och den ska vara ”kitch”. Idag var där en syntetisk peruk – modell spret, sydafrikansk fotbollshalsduk, rosa slips, tjutande polisbil, galloperande häst som spelade en glad trudelutt, röd paljett hatt mm. mm.

Det hela går ut på att man kastar en tärning, och den som får en sexa får byta till sig vilken present man vill. Det hela sker inom en tidsgräns som bestäms av ett äggur. Det hinner bli många byten och massor av gapskratt. Under tiden serveras bubbel och snittar. Man kan inte vara ledsen, besviken eller ha synpunkter på den present man just då är i besittning av – det är tärningen som avgör. Jag satt väldigt länge med peruken, men när klockan ringde var jag innehavare av en bylsig keps i silvrigt tyg. Bild kanske kommer när jag är på humör. Det hela avslutades med två fantastiska tårtor och kaffe.

Igår när maken satt i soffan i mitt arbetsrum så upptäckte han en jättestor, svart insekt på sitt ben. Vet inte om det var en cikada – är de kolsvarta? I vilket fall försökte han fånga den i en handduk – vilket han lyckades med. Han tog med sig handduken ut på balkongen, men den stora varelsen blåste tillbaka in på balkonggolvet och försvann.

I morse när jag vaknade och skulle kliva ur sängen virrade den runt på min sängmatta innan den försvann under den i ett litet veck. Jag är inte rädd för spindlar eller insekter, men den såg ganska obehaglig ut och jag tassade snabbt ur sängen. Drog mig innan jag ville bädda och undvek omsorgsfullt att stiga på det lilla vecket.

Någon timme senare när jag skulle in i min garderob så ser jag insekten igen – på makens säng …! Den kryper snabbt in under kudden. Jag gjorde mig i ordning och gick hemifrån. Maken var inte hemma. Ikväll talade jag om detta och vi plockade undan kuddarna och fick syn på den i madrasskanten på makens säng. Tack o lov lyckades han få tag i den. Men den här gången chansade han inte på att slänga ut den på balkongen i den starka vindstyrkan. Jag hörde att han spolade i toaletten, men frågade inte. Efter en stund fick jag veta att problemet var fixat …

Det har blåst rejält idag och ikväll har det varit orkan i byarna. Vår balkong är helt upp och nedvänd. Vi har ju några tunga krukor som står på räcket – de är förankrade med ståltråd för säkerhets skull. Men till slut vågade jag inte låta den ena stå kvar. Ståltråden klipptes av och krukan står på golvet. Man blir väldigt liten när det blåser på detta sätt.

Innan krukan lyftes ner på golvet var jag ut flera gånger och höll i den. Vid dessa vindkantringar var även grannen längst ner – som har altan – ute och försökte rädda sina enorma blomkrukor som faktiskt innehåller miniträd. Eftersom det är mörkt vet jag inte hur hennes förödelse ser ut. Hos oss är det kaos, hade ställt ner en glaslykta på golvet, men när stolarna blåste iväg och välte bordet så flög mina vackra glas för värmeljus – dekorerade med målade tepåsar – ner i stengolvet. Väntar till i morgon innan jag letar fram dem i förödelsen av krukor och tillknycklad matta.

Vet inte om vi ska stänga balkongdörrarna inför natten eller låta dem vara vidöppna – de har faktiskt blåst ut en gång …