För några dagar sedan talade maken om att Queen Mary 2 (som jag envisas med att kalla Queen Elisabeth 2 – låter lite elegantare …) skulle komma till Kapstaden och att han skulle vilja åka ner till Waterfront och titta på fartyget, som är ett av världens största kryssningsfartyg. Det ville jag också.

Vi läste i tidningen igår att hon skulle lämna i morgon måndag. Maken och jag begav oss av efter frukost försedda med kikare och kamera. Men vi kunde inte se något större fartyg. Vi fortsatte att vandra längst ut på piren och om ett fartyg som är 345m långt och mycket högt – så borde vi ha sett åtminstone skorstenarna. Men det fanns inte skymten av detta gigantiska fartyg.

Vi gick inte helt lottlösa ur detta – vi fick se när Ocean Queen stävade in mot Kapstadens hamn, ett fartyg i stort behov av målning – hur två bogserbåtar backade ut för att möta. Hur man kastade trossen och sedan följde med i fartygets hastighet mot en kaj någonstans i Kapstaden stora hamn. Vi fick däremot inte se när bogserbåtarna tog över.

Vi gick tillbaka till nöjeslivet i Waterfront och lyckades få ett bord på Wictoria & Alberts terrass, där vi satt och lyssnade till marimbamusik. Som kuriosa hade de en klassiskt utbildad sångare – tenor – som sjöng fantastisk. Några personer ur publiken uppträdde med dans och vi hade en timmes härlig underhållning på alla plan.

Kvällen fortsatte med svensk underhållning per rulle …