Jag glömde – igen … Minnet har en lätt teflonyta och igår var den nyputsad. Lite konstigt är det att jag glömmer – sitter ju faktiskt framför min Kompis hela dagarna. Hon får faktiskt slita …

Tror att jag skrivit om att jag börjat på en tidning för föreningen, har fått ihop massor – det är faktiskt roligt. Börjar dessutom förlika mig med Windows Word – som är enda hindret – faktiskt. Den mesta tiden går åt till att överlista programmet och få den design på sidan som jag vill ha – ofta får jag nöja mig det som blev.

Igår var det mulet – hurra! Det betyder att jag inte behöver känna dåligt samvete för att jag inte tar den där fantastiska promenaden längs havet. Jag hann massor. Sedan var det dags att byta om, vi skulle på konsert i City Hall och lyssna till ”arméorkestern”. Varför jag skriver så är för att jag inte kommer ihåg vad de heter. Men det är Flottans orkester. Biljetterna är nästan gratis och de ville att man skulle ta med en leksak för att skänka till barn som julklapp. Vi valde en docka med både kam, mössa och handväska, makens val. Hoppas att den kommer till glädje.

Sedan köpte vi ett glas vin i foajen – för den goda sakens skull. Medan vi drack vinet kom en person som spelade säckpipa, iförd full mundering från något skotskts kompani – så tror jag inte att det heter, men mannen var från något slags kompani från Skottland. Jag måste medge att jag tycker det är något speciellt med säckpipa och särskilt när man står några meter ifrån och ser hur han först blåser upp säcken och sedan sätter igång.

Konserten började inte alls med militärorkestern – in kom det massor med män i svarta kostymer och vinröda flugor. Cape Town Male Voice Choir, efter kom en kvinnlig dirigent, kvinnlig pianist med kvinnlig notvändare. Så fantastiskt! Vilken inlevelse och efter några nummer så kommer det in en helt underbar Mezzo Soprano från Bulgarien. Hon sjöng tillsammans med kören och med denna fantastiska dirigent … Går inte att beskriva upplevelsen.

Sedan kom militärorkestern och det blev ett helt annat ”stuk” på musiken, men musikvalet var valt med humoristisk syn. Bland annat spelade man några Michael Jackson låtar och det kom upp en kille som dansade street dance – otroligt bra. Jag älskar att gå på konsert här i Kapstaden – man blir nästan alltid överraskad av musikvalet. Sådan musikglädje och dessutom är de så duktiga musikaliskt …

Med stor glädje återvände vi hem, samma taxichaufför som vi åkte in med erbjöd sig att hämta oss efter konserten – en service som vi verkligen uppskattar. Maken kröp i säng, men jag fick kärt samtal från andra sidan Atlanten. Yngsta barnbarnet börjar bli så stor nu att vi kan prata och skriva via Skype till varandra.

Idag har jag jobbat framför datorn igen, sedan kom det åter en kär påringning från andra sidan pölen och vi skrev lite och pratade lite. Måste alla barn ha så bråttom att växa upp …

GRATTIS! På födelsedagen kära barndomskamrat – jag skriver inte hur många år, för egentligen är det nog inte på riktigt …