Efter en blåsig natt och en skön säng så vaknade jag utsövd i morse. En stund på altanen med en koppte, fortfarande mycket blåsigt – det gällde att hålla i hatten och den bok som jag försökte läsa. En god och närande frukost med trevligt värdfolk (de är alltid mycket trevliga på de B&B som vi gästat här i SA). Sedan var det dags för en utflykt i omgivningarna. Vi startade mot Paternoster fyr, som ligger mycket vackert på en höjd. På vägen dit såg vi några caterpillar (stora tusenfotingar), en lång orm som ringlade över vägen – faktiskt en av de få vi sett under alla de år som vi tillbringar på denna kontinent – och en sköldpadda som var mycket skygg och snabb …
När vi klev ur bilen så ”pilade” den in i gräsvegetationen på nolltid. När vi kom tillbaka till bilen hade den kommit fram igen och betade på den lilla gräsplätt som låg intill parkeringen. Jag tog fram kameran och närmade mig. Då pinnade sköldpaddan återigen in i vegetationen – snabb som bara den och jag hann inte få en bild på den. Hade jag inte fått i alla fall för det visade sig att batteriet tagit slut. Så här var vi nu på en dagsutflykt utan kamera – igen …
Nästa mål var en Fossil park. Jag tycker sådant är intressant och de har guidade turer. Förväntade mig att få se vackra snäckor och fossiler av dessa. Inte en snäcka så långt ögat kunde se – mycket intressantare. Det var fossiler av urtida djur från 5 miljoner år tillbaka. Deras skelettdelar och tänder låg huller om buller på en liten yta som man blottlagt under de senaste 12 (tror jag) åren. Hur intressant som helst. Teorin är att dessa djur blivit fast i en dåtida flod, när de redan var döda och spolades mot havet och så fastnade de i en ”gryta” strax före några klippor där vattnet flödade över, men kadavren blev kvar och där blev de så småningom begravda i slam.
Vi hade en mycket informativ gudide med mycket humor och han pekade ut olika skelettdelar från olika djur, som fortfarande finns kvar 5 miljoner år senare, men också från djur som numera är utdöda. Så facinerande … Och ingen kamera …
Efter en fika, då en mus kom springade mellan fötterna (utomhus) för att äta våra smulor, så bar det av mot kusten igen och en lunch med en fantasisk vy över en naturlig hamn i Saldanha. Vi satt ihomhus i stor ”glasbur”, utomhus blåste det rejält. Solen sken från blå en klarblå himmel och det var så vackert med vitgässen på det grönblå vattnet, där var också levande vita ”gäss” eller vad det nu var för fåglar.
Tillbaka på B&B försökte vi sitta på terassen och läsa, men vi fick ge upp efter en stund, det var så blåsigt. Det blåser fortfarande oerhört och tjuter och piskar mot fönstren – skönt att vara inomhus. Nu är batteriet laddat i kameran, får se om jag kommer ihåg den i morgon, fast då skall vi ju åka hem – allt det fantastiska upplevde vi idag …
Nu skall jag krypa ner under det underbara duntäcket och sova …
