Jag har varit på turne och tiden är lite ur le´ – skulle kunna vara dialekt från Hälsingland … jag har varit med Sweorna på den årliga sommarresan. Ett gäng damer samlades på Klarabergsviadukten och en lätt förskrämd chaufför lastade in våra väskor i bussen. Han var smått chockad första dagen, men blev varm i kläderna och den tredje dagen sade han: ”Ja, det är nog bra, men det blir som det blir …” Så är det att att vara ute med Sweor …
Det var en givande resa, med många skratt, massor med kultur – tiden räckte inte till för allt, men jag kommer tillbaka. Med maken nästa gång. Vilka skatter det finns i Hälsingland. Vi vet ju att Dalarna är kända för sina väggmålningar, men Hälsingland har fler – har det konstaterats. Vi fick se en del av dem, bl.a. ett rum målat av ”Blåmålaren”, en okänd konstnär som konstkännare från hela världen kommer för att se.
Vi har smakat kolbullar, druckit örtté, rosa bubbel och jordgubbar, ätit Hälsinge-ostkaka, blivit guidade av Lill-Babs på hennes utställning, varit i privat nyrenoverad Hälsingegård, fått se hur lin förvandlas från halm till garn, både i modern och gammal tid, mm. Vi har lyssnat till fantastisk musik, både från kvinnor som sjungit utan musik och spelemän. Naturligtvis har vi träffat Bror Erik – ja, jag fattar inte hur mycket vi hunnit med under dessa få dagar.
Fantastiska dagar, men jag vill ha (veta) mer …
Jag har nu uppdaterat en del bakåt, det ligger i datumordning …
