Det var lite gråmulet i morse och det hälsade jag med tacksamhet. Då behövde jag inte ha dåligt samvete över att jag inte kastade mig över mina döda rosor.

Barnbarnet sov ovanligt länge, men när jag pratat med honom visade det sig att han hört när maken steg upp en timme tidigare och att han då valt att ligga kvar i sängen. Bådar gott …! Då kanske det är slut med att stiga upp i ottan och försöka övertala ett morgonpiggt barn att det faktiskt är mycket tidigt – ja, nästan natt – fast solen skiner. Visserligen är det några år kvar till tonåren, men hinner klockan bara bli halv åtta – toppen …

Vi satt inne och kurade, maken med kikaren – han spanade in varje fågel som rörde sig, barnbarnet på golvet och som byggde de mest fantastiska skapelser i lego och så jag. Jag är bara vaken, försöker att leva och att se så normal ut som möjligt. Antagligen lyckad jag ibland, för jag upplysningar från maken att jag skall titta på den och den fågeln. Barnbarnet tycker att vi skall bygga en bil, eller en bil eller en bil …

Efter några timmar är även jag vaken, därför gillar jag morgnar med dåligt väder – jag får sitta stilla ovh vakna i min takt. När jag vaknat tillräckligt – antagligen har barnbarnet ett sjätte sinne, eller så behöver han bara titta på mig – så påminner han mig om att jag lovat att vi skall lägga pussel på min dator.

Han är mycket duktig på det. Efter en stund så tröttnade han och fortsatte med att bygga Lego. Jag bestämde då att jag skulle ladda upp en egen bild och lägga. Jag gillar svåra pussel och det blev 300 bitar. Det dröjde inte många sekunder förrän barnbarnet satt i mitt knä och tog över. Jag blev imponerad, men det skall väl en riktig farmor bli av sitt barnbarn, eller …

Vi fick i alla fall några riktigt varma timmar ute i trädgården innan det var dags för hemfärd. Temperaturen sjönk som en gråsten när vi väl kom hem, men det för inget för vi slipper elda i stan …

(Kameran glömde jag i vanlig ordning …)

I morgon fyller min lillasyster år. GRATTIS!