Under lönnars varma skugga …

Det här är vad som blev kvar - men det räcker gott till de bin som hittade oss ...

Är så sömnig nu för tiden – har instruerat maken att väcka mig 7.30. Jag har som ambition att vi ska ta en morgonpromenad längs stranden före frukost. Vilket vi också gör de flesta dagarna i veckan.

Idag blev det ingen promenad – men en utflykt till Boschendal på picknick lunch. Det är en av mina favoritgårdar. Vi var ett gäng som hyrt minibuss med chaufför – så underbart att slippa vara chaufför.  Flera timmar bara flöt iväg i skuggan under en stor lönn i en trevlig stämning, och som avslutades med en vinprovning. Egentligen onödigt – då vi redan njutit av deras goda viner till lunchen …

(Lyckades inte att uppdatera här igår – sidan ”betedde” sig  – det fick bli sängen i stället …)

En motvillig händelse …

Känner ni igen mig? Det töntigaste foto blir intressant med rätt filter i Photoshop ... Ska i fortsättningen använda filter på alla mina bilder ...

Det är en historisk dag idag … Jag har registrerat mig i Facebook. Något jag stått emot i det längsta och som jag fortfarande inte är så övertygad om att jag vill delta i.

Jag hann inte mer än registrera mig så ramlade flera hundra s.k. Kontakter in.  De flesta har jag ingen aning om vilka de är, men några vänner kände jag igen. De flesta är barn till personer som jag känner eller känner till, eller vänner till vänner. Jag har dessutom ett oerhört stort ”kontaktnät” i min mail pga. av ordföranderollen i föreningen. Varje gång någon skriver till mig och frågar om något så hamnar de i mitt kontaktnät – enligt min mail. Många av dessa som ”visade” sig idag är släktingar till f.d. medlemmar (känner igen efternamnen).

Jag har tillbringat timmar med att föröka sätt mig in i hur jag ska begränsa åtkomsten till mig. Språket är så flummigt och jag måste erkänna att jag vid några tillfällen bara kryssade i ”nej” rutan – men förstod inte vad de menade. Hoppas jag gjort rätt. Dottern sade för flera år sedan att Facebook är inget för dig – idag förstår jag vad hon menade. Men tyvärr måste man vara med i Facebook verkar det som – åtminstone en liten tid till och i den värld som jag lever i just nu.

Men, vem vet – snart kanske jag kan gå ur igen …

Vet inte om jag skrev att jag försökte lägga upp vår förening på Facebook – men det gick inte. Man måste vara registrerad som person. Nu är jag det, nu ska vi se om jag orkar försöka igen och registrera föreningen på Facebook – men det är nåt om administratör osv. bla. bla … Jag kanske ångrar mig och bara raderar allt …

Kvällen har i vilket fall varit ljuvlig (24 +) och maken o jag tillbringade några timmar på balkongen med lite vin och grillade kycklinglår . Kan det bli bättre …?

Man borde inte …

sova när natten faller på … så började en norsk visa som jag sjöng på den tiden jag tog sånglektioner. Tanterna grät, men jag vågade inte tala om det för mina jämnåriga kompisar. Jag var fjorton år.

Vet inte om den visan påverkat min livsstil – jag kommer aldrig i säng när natten faller på … Nu sitter jag här igen och klockan är 00.30.

Det blir ingen dagbok här ikväll. Vill bara tala om att vi tagit en låång promenad längs stranden. Vinden var kraftig och tidvis besvärlig – maken måste hålla i kepsen. Vi kom fram till en restaurang där vi åt lunch och en svensk väninna deltog – men hon cyklade. Gills inte riktigt. Vi hade tänkt ta bussen tillbaka, men nu har vi fått upp flåset och det blev promenad hela vägen …

Godnatt!

Manlig körsång = ståpäls …

Väldigt tjusigt med bucklor och fezeer - men de sjunger otroligt bra ...

Vi har infört en trevlig vardagsvana – vi tar en rask promenad i en timme före frukost. I morse var det inte att tänka på. Jag strulade på så länge med den här sidan igår så klockan hann bli halv tre innan jag kom i säng. Då stiger man inte upp halv åtta och tar en promenad …

Det fick bli hemarbete i stället. Vi har förvaringsbekymmer – vi har inte för mycket prylar, men för få garderober.

Vi har en garderob där vi förvarar makens golfbag, golfvagn och bäddmadrassen till vår gästsäng. Där skulle nu även min golfbag in – vilket var en omöjlighet. Men i reklamens värld så fungerar allt – i detta fall också i verkligheten. Maken köpte häromdagen hem s.k. vakumpåsar. Plastpåsar som man tillsluter med ziplås och som har en ”ventil” där man kopplar dammsugaren och suger ut luften ur påsen. Vi har nu plats för båda golfbägarna och golfvagnen i en garderob och det andra ligger på hyllan ovanför. Dvs. två bäddmadrasser, fem kuddar, tre istoppstäcken – och där finns fortfarande lite utrymme kvar.

Nu funderar vi om det skulle kunna fungera även på golfbägarna och kanske plastjulgranen – efter jul förståss …

Ikväll har vi varit på konsert och fick bl.a. höra O helga natt med Kapstadens manskör (översatt). Solisten var en mezzosopran, en kvinna med en fantastisk röst. Det blev ståpäls över hela kroppen – vilken otrolig kombination med en kvinnlig solist och en manskör … Där var också Shoprite Jonge Studente Koor, visserligen tror jag inte att alla var studenter – men de sjöng lokal, härlig musik.

När vi kom hem kom adventsstaken fram – vart har de veckorna tagit vägen då jag planerat att ta fram både adventljusstaken och stjärnorna? En annan tidräkning …?

Nu är klockan så där sent – igen – det är nästan dags att stiga upp igen. Nu vet jag varför jag varit så dålig på att skriva här – inte brist på inspiration – brist på sömn. Har ju sedan några månader prioriterat nattsömn …

God Morgon! …

Har det verkligen gått ett år ...?

Fredags”mys” …

Utsikten från vårt bord när gästerna lämnat framför oss ...

På reklamkanalerna i Sverige var det nå’t fånigt om fredagsmys som vi såg i somras. Här har vi damer fredagsmys varje fredag kl 13.00. Veckan avslutas med en lunch och för några av oss är det också ett glas vin som gäller. Det gör inget om man blir lite ”däven”, som man säger i Hälsingland – kanske också på andra platser. Fredag, då känns det trevligt med ett avslut och att känna – nu är det snart helg.

Det är som när jag var liten och lördagen började med Sigge Fürst och Frukostklubben på radion. Det lyssnade jag alltid på innan jag gick till skolan. Lördag var fortfarande arbets- och skoldag då, men man slutade tidigt. På eftermiddagen drog CG Hammarlund igång med Sveriges Bilradio. Eftersom det fortfarande en tid framåt bara fanns en radiokanal, så lyssnade alla på den. Programmet pågick faktiskt mellan 1956 och 1973 (tror att det flyttade till fredagar på slutet).

Det var ett program där lyssnarna skickade in frågor och fick handfasta råd och tips om bilskötsel och trafikregler. Man kunde skicka hälsningar och önska låtar till sig själv och till vänner o släktingar som var på väg någonstans. Det var på den tiden man broderade bilkuddar i korstygn och en del skaffade särskilda bilhjälmar (pepitarutiga) och bilhandskar – men de slog aldrig riktigt. Vi ungdomar skojade om att den värsta bilförare som fanns var en gubbe med bilhjälm som körde Volvo – det var PV eller Amazon som gällde på den tiden.

Vi hade underbart väder idag, igen, liksom förra fredagen. Mitt emellan har det varit lite skakigt. Utsikten från terrassen på restaurangen är fantastisk och det är solglasögon som gäller pga av ljuset. Glittret i havet från solen och den kritvita sanden.

Det var tydligen solförmörkelse i morse – men det märkte inte jag – sov. Maken märkte det inte heller, man skulle tydligen vara på Antarktis – där var det 80%, här bara 20%.

Dessa hjälmar har tillhört CG Hammarlund och hans fru ...

(Bild autionshuset.nu)