Ena dagen här, andra dagen där …

Dellen ...

Här går livet i rekordfart. Sitter nu i Hälsingland efter två dagar på Värmdö. Där har vi tagit hand om ett barnbarn och en hund. En charmig, krullig krabat – som vi travat omkring med i många kilometer. Första dagen var det så ruggigt att vi såg en tydlig lättnad hos hunden när den äntligen fick komma in igen. Andra dagen var mycket behaglig och vi vandrade en rejält lång promenad i en underbart vacker skog. Jag kände förstås svampsuget – men fel årstid.

Nu sitter jagi en stuga som höll en temperatur av 5,9 (plus) när vi kom. Mössen gillar också vår stuga, och de visade tydligt var de hade varit någonstans. Undrar hur mycket de äter – egentligen – då de tydligen måste lämna ifrån sig sina kluttar överallt … eller så har de varit hundratals inne – vilket jag inte tror.

Huset är nu dammsuget, våttorkat och vädrat. Det duggregnade när vi kom, vilket gjorde det besvärligt att vädra sängkläderna. Efter en stund så blev det uppehåll och även sol. Vi lyckades dra med oss lite av solen i Svealand. Ut med sängkläder och mattor i solen. Visserligen kom det några rejäla skurar igen, men då hade vi hunnit få upp värmen och kunde torka och vädra framför öppna spisen. Det är nu minusgrader ute, men i skrivande stund har vi det varmt och gott inne – vi får se hur natten blir.

Det är så tyst och skönt här, egentligen. För min del blir jag påmind om tjutet i mitt öra, det hörs mer än någonsin. Fick veta häromdagen att det faktiskt ser ut att vara ett litet hål på trumhinnan, vilket jag själv misstänkt, då det har ”sipprat” ut vätska. Har nu förhållningsorder om försiktighet vad gäller bad (ingen risk) och dusch.

Det är nymåne ikväll, och var ska man upptäcka den om inte här i stugan i Hälsingland. Min mamma älskade att få syn på nymånen – speciellt här. Ni vet väl att man får önska något och måste niga tre gånger. Kommer inte ihåg om man måste hålla i något som inte rostar, och om man ska gå tre varv baklänges – eller om jag blandar ihop det med något annat. Min mamma var expert på sådant, men har man expert i familjen så behöver man ju inte lära sig själv …

Grattis till maken o mig, vi hade 21-årig bröllopsdag igår. Inte mycket i vår ålder, men ändå …

Med skurhink o trasa ...
Trädgårdsmöblerna ska fram ...

Vår, eller …?

Sov som en utslagen ängel i natt … Sängen här i stan är så skön och ”inlegad” – duntäcket därtill och en frisk fläkt från det öppna fönstret. Kan det bli bättre?.

Jag hörde ett plaskande mot fönsterkarmen ett tag, men brydde mig inte. Maken talade om att det hade snöat och att marken var vit. Han var tvungen att lämna strax före halv åtta för att ta bilen på den årliga servicen. Då var allt vitt och jag ångrar lite att jag inte lyssnade på honom och tittade ut och kanske också kunde ha tagit en bild. Nu blev det inte så, jag borrade ner mig i sängen och fortsatte att njuta en timme till. Sommarvärmen har totalt kommit av sig, det har som varmast varit ca tre grader varmt idag med snöinslag i regnbyarna.

Dagen har ägnats åt att gå igenom en garderob och rensa ut och lägga in. Jag har inte speciellt många plagg som passar för det klimat som nu råder, men har åtminstone koll på linnen och t-tröjor till den dag det är dags att använda dem.

Skorna har ju varit ett jobbigt kapitel de senaste åren. Í år är det första året jag kan ta på vanliga skor- utan att ”gråta” och det gör inte heller ont att ta av dem. Hade glömt hur det var att bara ta på eller av skor utan att ens tänka på det – och att kunna gå utan smärta …

Och, som vanligt sitter jag här för sent. Förstår inte att mina timmar aldrig räcker till …

Sköna maj …?

Ljuset finns där – men var är värmen …?

Maken har fått motorbåten i sjön och när vi åkte tillbaka till fastlandet i dag saknade jag handskar … Lyckades låsa båten utan att tappa låset i sjön, men väl i bilen så var det värmen på …

Nu är vi tillbaka i stan och jag var tvungen att stänga fönstret till sovrummet. Skall öppna det igen när jag kryper ner under duntäcket. Vilket jag skall göra nu …