Idag var det stora slapparedagen. Jag lyssnade på Sveriges Radio hela dagen och lade pussel. Jag riktigt frossade pussel och SR Minnen med bl.a. Thorsten Ehrenmark och en massa andra nostalgi från tider då jag fortfarande bodde hemma hos mor o far. Ja, även från tider innan jag ens fannns. Otroligt vad de kunde redan på 30-talet, jag tänker nu på tekniken. Jag vet inte, med risk för att göra bort mig totalt, men gjorde man inte bättre program förr? Åtminstone är de program man sänder ut igen mycket bra …

Jag lyssnade på ett program där det satt unga komiker och pratade på det sätt som man skall prata i radio idag. Bl.a. pratade man om humor och hur den förändras, och så långt är jag med och håller också med, men när en av dem – mycket känd just nu från TV, säger att Hasse och Tage inte är roliga längre, då funderar jag om det är fel på mig. Kanske alltid har varit. Visserligen tyckte jag inte om allt som de gjorde, men mycket var faktiskt mycket roligt – och bra …  Det är också något som jag saknar – bra satir. Kanske den finns och att jag bara inte har hittat den. Vi lyssnar ibland på Publik Service, men jag tycker att det ofta att det bara är plumpt och pinsamt …

I vilket fall så avslutade vi kvällen med en rulle, nu har jag en stickning i händerna också, så det är dubbelt trevligt …

Vi fick en härlig juldagsmorgon med Sveriges Radio och alla deras utsändningar. Rena nostalgin där jag stod i köket och förberedde för den kalkonmiddag som vi skulle bjuda våra vänner på. Vi införde en tradition förra året att vi skulle äta kalkon på annandagen. Redan i år så ändrade vi på det hela, det fick bli juldagen istället. Detta pga av att en av vännernas mamma var här, men skulle resa tillbaka på annandagen, så vi kastade helt enkelt om i år.

Gästerna kom, kalkonen blev till belåtenhet och när den var uppäten så hade vi  ”Lilla julafton”, fast inte på normalt sätt. Vi hade ”kitsch”party, dva alla bidrog med ett paket, men de skulle innehålla plojgrejor. Man kastar en tärning och om man får en sexa så får man välja ett paket. Detta pågår tills alla har fått, då öppnar man och ”beundrar”. Mest blir det gapflabb. Sedan fortsätter man att kasta tärningen i tur och ordning och då får man välja den julklapp man vill ha. Dvs det spelar ingen roll att det är grannens, har man en sexa så väljer man som man vill. Man sätter en tidsgräns och till dess pågår ”hugggsexan”. I år stod valet mellan en keps med solceller och med inbyggd fläkt och solglasögon, en sjungande groda och en självgående fisk. Jag blev med en smyckesdosa, som maken f.ö. hade sönder då den var i hans ägo. Maken blev med fisken, som vi hade bidragit med – den var vår vinst för två år sedan.

Det blev en glad kväll och alla var nöjda då vi bröt upp …

Så var det då äntligen dags för – Julafton Jag är barnsligt förtjust i denna dag. Det är inte julklappar och mat som är höjdpunkten, jag vet egentligen inte vad, men radion spelar en stor roll. Vi lyssnar till Sveriges Radio och alla dessa trevliga program som sänds i olika kanaler. Kom idag ihåg att det ju finns Sveriges Radio Minnen, och såg i tablån att där hade jag kunnat lyssna till ett gammalt program med Bertil Perrolf från julaftonen 1999. Nu såg jag det för sent och att jag också missade en massa andra trevliga program. I morgon skall jag hålla reda på tablån.

Ett program som vi uppskattar, maken och jag, är när barnen ringer till Jultomten. Det är inte lika roligt som då den förra tomten hade programmet, det är sedan förra året Sven Wollter, men han var bättre i år än förra året. Barnen är sig lika, och redaktören och sig också lik – dvs rolig.

Vi fick vår risgrynsgröt på förmiddagen och smörgåsbord med dopp i grytan på kvällen. Det blev lite förskjutet, men det gjorde inget. I år tittade vi också på Kalle Anka och Karl Bertils Julafton – det var tre år sedan sist, så det var riktigt trevligt att återuppleva kända filmsnuttar.

Det knackade på dörren och utanför stod en man med den mest vackra julbukett, den kom från sonen med familj i Sverige. Tack så mycket!!

Vi har pratat med barnbarnen, en i Sverige och de två andra i Californien. Alla tre var mycket spända på att tomten skulle komma. Han i Sverige vet nu vad han fått och sover antagligen i sin säng, medan de andra två har några timmar kvar. För min del så är det dags att krypa till sängs, maken drog sig tillbaka för en timme sedan.

Nu är den över denna magiska dag, och den blev precis så lugn och avspänd som jag vill att den skall vara.

God Fortsättning på helgen önskar jag er alla. Och till Barbro o Björn önskar jag dessutom Trevlig resa!

Det regnade i morse, snopet då vi skulle ha henne här som jag inte vet vad hon heter. Skulle ju byta lakan inför julen, men det var ju inte möjligt att hänga ut tvätt på gården och torka och att ha torkställningen med tvätt inne under julhelgen var inget alternativ. Och hur skulle jag få plats att trycka ner de smutsiga lakanen i vår lilla tvättkorg.  Precis som jag drog lakanen ur sängen så verkade det som om det skulle bryta upp och jag anade blå himmel. Jag lade in tvätten i tvättmaskinen, och när det var dags att hänga så regnade det lite igen.

Maken och jag handlade det sista och sedan gick vi hem och skinkan åkte in i ugnen. Jag fixade lite och började koka risgrynsgröten, gör alltid lite extra för min saffranskaka, som är nödvändig till doppet i grytan. När gröten var klar och jag skulle fixa min kaka, så konstaterade jag att jag totoalt hade glömt bort det där med saffran. Allt gick åt i vetebrödet igår … Klockan var sent och butiken stängde precis, även om den vore öppen så har jag inga större förhoppningar om att de har saffran. Vet inte hur jag gör i morgon, om jag skall försöka få tag i saffran, eller om jag helt enkelt – för första gången i vuxen ålder – avstår från den.

Vi har haft en lugn och avstressad kväll, jag tog fram mitt inköpta garn och satte igång med stickningen, hann göra ganska mycket då jag upptäckte att jag totalt missuppfattat och fick riva upp alltsammans – men den är ju avsedd som terapi och jag har inga prestationskrav på när det skall vara färdigt …

Vi lyssnade på Radio Stockholms rimstuga, och skålade i julsnapsen då vår julafton inträdde och skålade en gång till då det var dags för Sveriges julafton. Det är nästan så att jag känner av det – har ju druckit vatten och te i över en månad nu …

Jag blev lite besviken på hur man numera inleder julafton. Först en lång nyhetssändning, samma som timmen innan och sedan en lång trafikrapport … När de då äntligen spelar Jussi Björlings O Helga Natt som inledning på julafton – som är en gammal tradition i Sveriges Radio, så förstår jag inte varför man överhuvud taget bryr sig om att spela den. Reporten kan inte ens vänta tills den har klingat ut innan hon talar om vem som sjöng vad … Gammalmodig, sur tant, jag – javisst … Men skall man låtsas att man håller en gammal tradition vid liv, så kan man väl åtminstone låtsas att man förstår varför och visa lite respekt för de lyssnare som är korkade nog att tro att något i radion ”är som förr” …

Själv minns jag med glädje och värme alla de jular som jag inlett med Bertil Perrolf då han stod på stranden i Visby (Nyheterna var lagom långa) och programmet inleddes med att vi bara lyssnade till vågorna innan Bertil sade något – på det sätt som bara han kunde beskriva hur han kände och upplevde det just då. Och därefter spelades O Helga Natt med J. Björling. Då kändes det att det där med jul är egentligen ganska fantastiskt. Något som dagens radiopratare inte har en susning om …

Idag har det varit kökstjänst, utom för en kort paus då jag var tvungen att ut och komplettera ingredienser. Jag hade planerat att baka vörtbröd, göra sillsallad och göra klart den inlagda sillen, orkade inte igårkväll.

Jag kände mig riktigt upprymd och plockade fram bunkar och mjöl, mätte upp kryddor och ja, när jag skulle mäta upp vätskan så hade jag ingen. Hade totalt glömt att köpa milk stout och coca cola. Det som ersätter porter och julmust. Jag fick ge mig ner till butiken och då passade jag på att köpa något marsipanliknande och bestämde mig för att baka saffransbröd också, eftersom det inte blev några lussekatter i år.

Tillbaka och satte degarna och efter några timmar hade jag både vörtbröd och saffransbröd. Det sista skall i första hand delas ut till vakterna under julhelgen, därav inköpet av det marsipanliknande. Det blev riktigt gott, så det bör inte klaga. Även Hildas efterträdare, vars namn jag inte kan, skall få sig en bit. Och jag var varnat maken för att i år skall det bli Kalle Anka kl 15 med kaffe och saffransbröd, nu kan vi ju se bilden också …

Jag har nu kommit igång med eget julförberedande. Jag har en lista som jag skrev igår om önskemål och idag har det blivit köttbullar och rödkål + lite sill. Testade att köpa sillen som finns här, det skall bli provsmakning i morgon. Och då skall också den svenska sillen läggas in.

Vi var några som letade oss fram till en av de norska importörerna av norsk lax idag. Jag köpte två sidor, det skall bl.a. bli till gravning. Maken har ju blivit expert på det nu. Man kan riktigt se hur det kliar i fingrarna för att han skall få sätta igång, men först skall den ligga i frysen. Där ligger den nu. Det blir lite nätt om tid för gravningen till julafton, men vi har kallrökt som vi får ta till i stället.

Jag har också varit ner till garnaffären och försett mig med lite mera garn – fick då träffa ägarinnan själv, som berättade varför hon är tvungen att sälja. Hon skall göra en avancerad ögonoperation och är mycket nervös över utgången, men i dagsläget kan hon inte se vad hon gör när hon handarbetar. Egentligen vill hon inte stänga och hon skall fortsätta med försäljning i sitt garage, så jag fick löfte om att komma dit om jag behöver komplettera. Går allt bra med operationen så skall hon snarast skaffa ny lokal och öppna igen.

I morgon skall det bli vörtbröd, kanske också saffransbröd – vet inte än och sillsallad. Kanske kan jag hinna komma igång med en stickning innan kvällen som jag kan sitta med vid kvällens rulle. Det har blivit en rulle varje kväll den sista tiden då SWEA nästan ligger på hyllan – jullov, och det är jobbigt att bara sitta med händerna i knät.

Vu väljer film genom att säga ett sidnummer och sedan radnummer i vårt register. Ikväll var det makens tur och det blev en halvromantisk fotbollsfilm, maken somnade efter 10 minuter …