Globalt …?

Äntligen …

Den globala uppvärmningen, som Europa drabbats av denna vinter, har nu spridit sig hit. Vi fryser … Det är kalla vindar och för första gången på många år föredrar vi att sitta i solen. Visst, jag har sjalar – men inte rejäla jackor – de hänger i Sverige. Riktiga skor att ha strumpor i och att vara snygg i saknas också. Visst har gympadojor, men …

Igår hade vi vår sista tisdagsmiddag. Jag var försedd med långärmad tröja, kofta och poncho. Hade också strumpor i mina sandaler … väldigt tjusigt. Vi bestämde oss för att det inte gick att sitta ute – vilket är det normala till den dag vi åker hem i april. Maken, som normalt lever i kortbyxor från den dagen vi landar till den dagen vi lämnar – har nu vid ett flertal tillfällen använt sina långbyxor och sin varma tröja … Han har också börjat stänga våra fönster. Jag är annars den som stänger, han öppnar och vi strider ständigt om denna luftväxling i lägenheten. Men sista veckan har vi varit överens. Gardinerna dras för, lampor och värmeljus är tända. Riktigt mysig höst med andra ord …

Idag var jag bjuden på semleparty, dvs semlor och kaffe – lite sent, men det bryr vi oss inte om. Har inte ätit semlor på flera år. Gott var det och mandelmassan var från Sverige – ja, riktigt gott! Tack till väninnan som tagit sig tid att baka dem.

Efteråt fortsatte jag till Waterfront med en lista med saker som ska inköpas innan avresan. Maken var redan där och vi åt sen lunch/tidig middag tillsammans. Vi fick flytta efter till solen några gånger och när vi var färdigätna var jag genomfrusen – igen – trots sjal och fleecejacka. Hade inga strumpor idag. Innan vi åkte hem igen fick det bli en varm Irish coffe. Ikväll har det blivit några koppar varmt te och nu blir det sängen – under duntäcket …

Gott …

 

 

 

 

 

 

 

 

Bagerskan och en som verkligen njuter …

 

 

 

 

 

 

Utsikten när vi drack vår Irish coffe …

 

 

 

 

 

 

Det är inte stjärnor – det är belysningen i baren som blänker i fönstren som var stängda …

 

Bittert och ljuvligt …

 

Här har varit upp o nervänt vad gäller vädret. Det är ju höst, men alla talar om att vintern redan är här. Det har varit ”kyligt”, dvs som svensk sommar. Man måste ha en kofta över axlarna i skuggan. Imorse var det dimma och det har även regnat i form av spray.

I onsdags hade vi Sweas månadslunch på ett konstnärskollektiv. En samling olika konstnärer med olika alster. Smycken, målning, stickning, lera och mycket annat. Väldigt intressant, där fanns också en plantskola och restaurang. Vi gick runt och tittade och sedan samlades vi på restaurangen och åt lunch tillsammans. Ett härligt ställe, men jag frös, hade ingen kofta med – bara en tunn sjal och öppna sandaler. Har inte frusit så sedan jag varit hemma i Sverige. Kollektivet låg i Newlands och jag fick senare höra att där är alltid kallare och fuktigare. Det är väldigt grönt och frodigt där eftersom det regnar så ofta då det ligger på baksidan av Taffelberget.

Det tog flera timmar innan jag var varm igen. Det fick bli många koppar varmt te och Schweden Bitter, en mycket bitter dryck som finns att köpa på apoteket här. Den består av 20 örter, smakar som en mycket besk GD, men ska hjälpa mot allt, enligt svenska källor här … 🙂 Jag blev i alla fall varm igen och klarade mig från förkylning.

Sweden bitter har varit känt sedan mer än 430 år och fanns med under 30-åriga kriget. Här är drycken känd, men har någon i Sverige hört talas om den?  Vi hörde talas om den redan -93 när vi var här första gången. Doktor Urban Hjärne (1620-1724), hyllade i sin dagbok dessa örter som ingick i drycken. Han blev 104 år och dog i inte av ålderdom utan i en ridolycka. Jag vill gärna tro att det var dessa droppar som klarade mig från en förkylning …

Har fått en låt i huvudet – den vill inte lämna mig ifred. Det gör egentligen inget för den är underbar. Jag har nästan alltid en låt eller ramsa som ”maler”, eller spårar i huvudet. Ofta fåniga låtar, men nu har denna underbara låt fastnat. Ni får lyssna själva – och har ni tur fastnar den hos er också …

 

Nostalgi – er …

Elvis …
Bild: Bowim Ballet’s hemsida

Har haft några nostalgitrippar de senaste dagarna. Det började med vårt Internet uppkopplingsproblem. Förutom de dykare som kapade kabeln utanför Egypten så har det tydligen varit en attack från Nederländerna där ett speciellt ”gäng” bombarderat Internet med spam – nå’t sån’t. Vill inte skriva ut deras namn, men var en ingående artikel i Weekend Argus. Intressant egentligen hur sårbart Internet kan vara om någon sitter med tillräckliga resurser, vilket detta gäng verkar ha.

För vår del fungerade inget mer än några minuter – sedan stod det bara och tuggade. Några jag talat med trodde att de hade problem med sina datorer. Jag såg på Skype hur jag hoppade ut och in som en guttaperka. Ett ord som vi använde då jag var liten. Det ordet finns faktiskt på riktigt – åtminstone här i Sydafrika. Det är ett gummiliknande ämne som man använder bl.a. när man målar på silke. Man målar helt enkelt konturerna för att inte färgen ska flyta ut.

Eftersom jag inte kunde lyssna på radion, så letade jag upp min egen musik i datorn, som jag glömt av det senaste året, och hittade bl.a. en samling av Elvis, som jag fått i present, en Abba konsert från Berwaldhallen och en samling med underbara låtar som dottern spelade in till mig redan då jag bodde i Moçambique 1998. Då fanns inte Internet och deras radiosändningar var inget för mig. Dessa låtar spelade jag om och om igen – men de har sedan dess fallit i glömska. Nu är de inte glömda längre.

Sent igår kväll kom Internet igång igen. Alldeles för sent för mig, men var tvungen att sitta kvar och lyssna på ett Da Capo – programmet hade temat tyska inspelningar. Den tyska som jag kämpade med i flera år i skolan gav utdelning på sångtexter. 🙂 Förutom ”vanlig” nostalgi så var där några låtar med härlig musik från början av sextio-talet … Speciellt Melina Mercouri som sjunger Aldrig på en söndag – på tyska (sista låten). En riktig ”stå-päls” inspelning … Passa på att lyssna medan programmet ligger kvar.

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=971

Nästa nostalgi: Ikväll har vi varit på en helt underbar föreställning. Det var en uppsättning om Elvis liv och musik i original inspelningar och till detta dansade man – balett! Klassisk balett, med sexiga kläder och helt otrolig koreografi. Både maken och jag var helt betagna – liksom publiken. Vilken kombination … tidvis riktigt erotiskt. Tänk er – där satt vi, övervägande delen av publiken i våra ”föråldrade” kroppar och lyssnade till vår ungdomsmusik. För några timmar kunde vi glömma bort all stelhet och kanske krämpor och känna igen oss i dansen. Även om många av oss inte nådde dessa höjder – så nog kunde vi bugga allt …  Sitta och titta på dessa vackra ungdomar, som kunde göra vad som helst med sina kroppar och gjorde det också. Flickorna slängde som vantar i luften i en blandning av balett och jitterbugg. Tidvis var pojkarna bara på överkroppen och man kunde se hur muskulös en balettdansare måste vara för att kunna bolla med flickor i luften och det ser ut som de lyfter ett dun. Ja, helt fantastiskt – balett kommer aldrig mer vara vad jag trodde att det var – undrar vad jag kommer att drömma inatt …

Jag var ute på nätet och letade, men Elvis föreställningen ligger inte där än, men en samlingsfilm om olika föreställningar de gjort.

 

Internetproblem …

Vi har bekymmer med vår Internet uppkoppling. Det har tydligen varit sabotage mot kablarna utanför Holland och Egypten, tror jag. I vilket fall märker vi av det. Vi hoppar ut och in och idag har det varit svårt att få upp mailen, medan igår kunde jag lyssna på radion en stund.

Annars har det inte hänt så mycket. Det mest sensationella är att vi haft regn i flera dagar. Mej har det passat väldigt bra. Idag kom den blå himlen tillbaka och temperaturen är på väg uppåt. Men det har varit i två nätter som vi inte haft korsdrag. Lite föraning om vad som komma skall. Det är dock fortfarande öppna sandaler som gäller här – antar att det dröjer några månader innan det är aktuellt i Sverige …

Hoppas nu att detta går att ladda upp …

Påskafton 2013 …

Ser ni, en levande minipåsklilja …

Påskafton – och vi som inte ens haft en påsklunch … Förstår inte vad som händer. Julen är så julig, och på påsken brukar vi ha en påsklunch med sill o ägg. Totalt bortglömt i år. Visserligen har vi gravad fisk på gång – men sill …? Men det är två dagar kvar, påskdagen och annandag påsk. På något sätt måste vi ta igen det. Man kan ju alltid måla ägg. Ansjovis finns så vi kan göra en Janssons eller gubbröra …

Kanske har det fallit i glömska pga av att vi idag varit på födelsedagsuppvaktning. Allt fokus har legat på den. Vi tog oss dit i orkanbyar och hem i stormbyar. Dessemellan trakterades vi med god mat och god dryck.

Lovade påskbilder häromdagen, här kommer de – lite annorlunda kanske …

Vårt påskris – det kommer aldrig att slå ut i gröna blad …

 

 

 

 

 

 

 

Vår påskkärring, en dam från Ivory Coast …

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här är både gubben och gumman med på bild …

 

 

Musiknostalgi …

Ikväll har jag satt på mig hörlurarna och lyssnat på min egen musik. Det har blivit allt mer sällan – inte minst för att vi kunnat lyssna på Sveriges Radio via nätet. Nu har något hänt med kabeln som försörjer Afrika – sabotage eller vad … Orkar inte läsa in sådana nyheter längre. Vet bara att vi försökte lyssna på Spanarna idag – det gick inte.

Jag har mycket musik som jag köpt genom åren – har också bytt dator några gånger och lagt in mina CD på nytt – men flera av dem går numera inte att spela. De kräver licens av mig och så kopplas jag vidare. Det kan jag stå ut med – men i flera fall fungerar det inte i alla fall – jag kan inte lyssna på min musik.  I fortsättningen kommer jag inte att lägga en krona på en cd – de kommer att bli nedladdning från nätet. Men inte just nu. Får se om jag kan ladda in detta i natt. För det är riktig natt/snart morgon här nu. I Sverige har ni bytt till sommartid, vi har nu samma tid, ser det eftersom jag har europeisk tid på datorn. Men i vilket fall borde jag borde sova för länge sedan, men anledningen är Elvis …

De flesta i vår generation tvingades ha ett förhållande till honom redan när vi var tämligen unga. Jag höll på Tommy Steel … Hade sett honom i en film där han bland annat spelade på kastruller (bara det …). De äldre skolkamraterna kom och tryckte upp en mot staketet och frågade vem man höll på. Jag svarade Tommy, de bara skakade på huvudet.  Sen såg jag filmen Jail House Rock med Elvis. Jag satt och rodnade, var mycket generad när jag såg honom röra sig på scen – men helt såld på musiken. Och har så varit sedan dess. Ikväll har jag återupplevt  hur olika musikstilar han hade. Blusen (som är fantastisk), rocken (som tar tag i mig), de smöriga sångerna som han tvingades att sjunga (de är ok), men också de religiösa sångerna, med gospel inslag. De tar tag i en – kan förstå om man funderar på att bli religiös när man lyssnar på hans tolkning.

Men varmast om hjärtat ligger nog rockmusiken – så mycket nostalgi … Redan innan jag var tonåring var vi på Dellenbaden – där fanns en jukebox. Roland, en Elvis fantast ”hjälpte” gärna till att välja musik. Jag gillade Pat Bone med Love letters in the sand, Roland såg till att det blev Elvis för mina 25 eller 50-öringar … 🙂 Efter det var jag såld.

Några år senare köpte jag min första platta ”A big hunk of love” – den har fortfarande en speciell plats i musikhjärta. Vet inte vad han sjunger om, på den tiden förstod jag inte tillräckligt mycket engelska, nu för tiden hör jag inte … Men jag lyssnar inte så på musik. Jag lyssnar till instrumenten – speciellt piano och gitarrer – effekter och rösten på sångaren. Tillsammans blir det en fantastisk upplevelse och den här låten har mycket av detta, liksom ”A fool such as I” och ”I need your love tonight”. Där finns flera andra han gjort som har samma spelglädje – bara att lägga på en platta från ”mellanåren”, innan han tvingades sjunga en massa annat. Eller varför inte utnyttja You tube?

Vill ni uppleva lite nostalgi –  och jämföra – bara att klicka …

Inslagen är hämtade på You Tube.