Ikväll har jag satt på mig hörlurarna och lyssnat på min egen musik. Det har blivit allt mer sällan – inte minst för att vi kunnat lyssna på Sveriges Radio via nätet. Nu har något hänt med kabeln som försörjer Afrika – sabotage eller vad … Orkar inte läsa in sådana nyheter längre. Vet bara att vi försökte lyssna på Spanarna idag – det gick inte.

Jag har mycket musik som jag köpt genom åren – har också bytt dator några gånger och lagt in mina CD på nytt – men flera av dem går numera inte att spela. De kräver licens av mig och så kopplas jag vidare. Det kan jag stå ut med – men i flera fall fungerar det inte i alla fall – jag kan inte lyssna på min musik.  I fortsättningen kommer jag inte att lägga en krona på en cd – de kommer att bli nedladdning från nätet. Men inte just nu. Får se om jag kan ladda in detta i natt. För det är riktig natt/snart morgon här nu. I Sverige har ni bytt till sommartid, vi har nu samma tid, ser det eftersom jag har europeisk tid på datorn. Men i vilket fall borde jag borde sova för länge sedan, men anledningen är Elvis …

De flesta i vår generation tvingades ha ett förhållande till honom redan när vi var tämligen unga. Jag höll på Tommy Steel … Hade sett honom i en film där han bland annat spelade på kastruller (bara det …). De äldre skolkamraterna kom och tryckte upp en mot staketet och frågade vem man höll på. Jag svarade Tommy, de bara skakade på huvudet.  Sen såg jag filmen Jail House Rock med Elvis. Jag satt och rodnade, var mycket generad när jag såg honom röra sig på scen – men helt såld på musiken. Och har så varit sedan dess. Ikväll har jag återupplevt  hur olika musikstilar han hade. Blusen (som är fantastisk), rocken (som tar tag i mig), de smöriga sångerna som han tvingades att sjunga (de är ok), men också de religiösa sångerna, med gospel inslag. De tar tag i en – kan förstå om man funderar på att bli religiös när man lyssnar på hans tolkning.

Men varmast om hjärtat ligger nog rockmusiken – så mycket nostalgi … Redan innan jag var tonåring var vi på Dellenbaden – där fanns en jukebox. Roland, en Elvis fantast ”hjälpte” gärna till att välja musik. Jag gillade Pat Bone med Love letters in the sand, Roland såg till att det blev Elvis för mina 25 eller 50-öringar … 🙂 Efter det var jag såld.

Några år senare köpte jag min första platta ”A big hunk of love” – den har fortfarande en speciell plats i musikhjärta. Vet inte vad han sjunger om, på den tiden förstod jag inte tillräckligt mycket engelska, nu för tiden hör jag inte … Men jag lyssnar inte så på musik. Jag lyssnar till instrumenten – speciellt piano och gitarrer – effekter och rösten på sångaren. Tillsammans blir det en fantastisk upplevelse och den här låten har mycket av detta, liksom ”A fool such as I” och ”I need your love tonight”. Där finns flera andra han gjort som har samma spelglädje – bara att lägga på en platta från ”mellanåren”, innan han tvingades sjunga en massa annat. Eller varför inte utnyttja You tube?

Vill ni uppleva lite nostalgi –  och jämföra – bara att klicka …

Inslagen är hämtade på You Tube.