Så sitter jag i Årsta igen. Inget askmoln i vägen, inget annat heller för den delen och det är jag mycket tacksam för. Det har varit lite bekymmer de senaste åren. Dras fortfarande med mitt tjutande och bubblande öra sedan en månad tillbaka och den försenade återflighten från Kuala Lumpur, då jag drog på mig en rejäl förkylning och öroninflammation.

Våren är helt fantastisk att uppleva – lika unik varje år. I år kom vi hem ca 2 veckor senare och det har dessutom varit rejält varmt – allt har exploderat. Lite synd att missa de små musöronen, men jag klagar inte.

Det gick som på snöre att fixa mobilt bredband – var beredd på det värsta, har även där dålig erfarenhet av internet in/upp-koppling på min dator senaste tiden. Det behövdes bara en omstart idag och sedan fungerade det.

Maken har hämtat hem bilen idag, den har stått i en lada i Sörmland någonstans eftersom de rev vårt garage och byggde två bostadshus i stället. De verkar i stort sett färdiga nu, men ingen har flyttat in än. Förhoppningsvis har de  tillgång till garage under sina hus, annars blir det än mer besvärligt att kunna parkera här. Det är redan fler bilar än platser längs trottoarerna. Lapplisorna gräver guld då folk blir desperata och parkerar på den olagliga sidan – vad ska de göra? Det spelar ingen roll att politikerna vill tänka bort bilarna – bilen har kommit för att stanna och är nödvändig i många sammanhang. De flesta åker kollektivt till arbetet, åtminstone i vår stadsdel, för deras bilar står där de står. Har man fått en plats tackar man nej till allt annat som kräver bilfärd … 😉

Nu ska jag krypa i säng. Godnatt!!