Photoshop o köttbullar …

Så underbart att vakna på morgonen och inte ha en massa måsten … Jag låg och drog mig en stund – det blev ju lite sent igår.

Sedan har jag suttit vid datorn – men inte med SWEA (nåja – några timmar) – utan med privata, roliga saker. Sådant som jag tänkte mig att göra för flera år sedan. Jag satt med mina olika hårddiskar – törs fortfarande inte lägga in något på kompisen – hon låter fortfarande. Vet inte om det är fläkten eller hårddisken …

Det nya fotoprogrammet har sin fördelar – men när det gäller att fixa gamla scannade bilder – då räcker inte programmet till – ingen funktion som jag hittat ännu. Så, jag tog helt enkelt mina extra hårddiskar, ritplatta osv och flyttade över till makens dator. Han sitter permanent i vardagsrummet – vilket gjorde att jag kunde lyssna till härlig julmusik medan jag försökte att fixa med mina bilder i hans dator.

När jag jobbat en stund – och insett hur mycket snabbare och bättre Kompisen faktiskt är – så började jag rota efter omslaget till mitt Photoshop program igen … Det finns inte så många ställen att leta på. Men jag vände upp o ner på alla lådor igen. Det positiva var att jag hittade extra lamporna till adventsstaken som slutade fungera förra veckan.

När inga fler låder fanns att leta i så tog jag ut alla CD-skivor/fodral ur CD-stället – igen – för säkert fjärde gången.  OCH!!! Då ligger Photoshops fodral där. Precis där jag letade efter det den första dagen – och dagarna efter. Med den skillnaden att då låg det inte där …

Jag har dessutom otaliga gånger böjt mig ner och läst på ”ryggarna”. Jag vet att maken vid minst två tillfällen har suttit och tittat på mig då jag tagit ut dessa CD-fodral och det fanns bara inte …

Urmelkottar … Men nu har jag vunnit över dem flera gånger – hoppas att de ger upp flyttar …

Fortfarande: Stort TACK! till  er om verkligen försökte hjälpa mig …

Nu har jag installerat Photoshop på min dator  igen.

Ikväll har maken och jag fixat köttbullar. Maken trodde att det skulle bli till ett helt kompani – men när de väl var stekta, så var det nog till ett mycket litet kompani. De blev jättegoda. När köket var skurat och vi var helt slut båda två, så blev det en rulle. En gammal julklapp med ”Skenet bedrar”. Jag lovar – vill man glömma krämpor och konstigheter, titta på detta program …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *