Idag fick Kompisen hicka eller om det var sura uppstötningar. Grafikkortet lade av, men det har det gjort många gånger, och då kommer allt upp groteskt stort på skärmen. Man kan i lugn och ro spara och stänga de dokument man jobbar med och sedan startar man om. Har blivit van vid detta nu. Det händer faktiskt inte lika ofta som det gjorde för ett år sedan. Det hände inte i somras, så jag lämnade inte in den. Bara för att återkomma första veckan när jag var tillbaka här nere …
I vilket fall stängde jag ner och startade om – då fick jag hicka, ja det räcker nog inte. Hon startade och så kom det upp jobbiga meddelanden om att det inte gick starta i vanligt läge och att det jag jobbade med inte skulle kunna sparas … Att Explorer (använder aldrig det) och andra program – nånting – stod och laddade upp …
Start sidan såg helt annorluna ut, precis som när datorn var ny. Där stod något om Think Vantage – som är något bra i min dator, har jag förstått – men det har inte varit aktivt sedan jag vet inte när. Ikonlisten längst ner till vänster var helt tom. Skypen kom inte upp och i stort sett alla ikoner på skrivbordet försvann. Min stora skärm stängdes av och den på laptopen kopplades in igen. Den stora kom igång efter en stund, med mycket förstorad text, så man såg inte startmenyn. Då var jag mycket glad att skärmen på min laptop var igång.
När jag skulle starta mozilla, vars ikon låg på skrivbordet, fick jag frågan om jag ville ladda ner programmet. Jag tackade nej – men programmet kom upp efter några sekunder och önskade mig välkommen till Mozilla.
Då gick jag in och satte mig hos maken … Jag pratade och pratade och funderade på vad som hänt – han såg plågad ut – men vad gör man på kvällen och så här långt hemifrån, han får finna sig i att vara den som får lyssna. Ungarna säger ”Du och dina datorer” – men det är faktiskt inte jag som gör dessa grejer …
När jag pratat av mig, maken var helt matt – det brukar ha den effekten, jag får ”trösta” honom … Så gick jag helt enkelt in och stängde av datorn – väntade en stund och startade på nytt. Bilden var på laptopen och den stora suddiga var på den stora skärmen. Sedan slocknade båda två. Om jag hade en klump i magen innan så var det en stor sten nu. Detta tillstånd varade i några minuter – tyckte jag, men det handlade om några sekunder. Sedan hoppade den stora skärmen igång. Min egen skärmbild kom upp, alla ikonerna både på skrivbordet och i listen fanns där, liksom Skype.
Vet inte om ni kan förstå hur lättad jag var, annars hade jag fått leta alla www adresser, lösenord, bokmärken osv och lägga in på nytt … Nu kommer jag att få göra det i alla fall den dag jag gör min reload, men då bestämmer jag själv och kan ta fram allt detta i lugn och ro.
Nu ser allt ut som vanligt … Det där med datorer … Finns det någon som begriper sig på det …?
Du vet att det bara är en tidsfråga innan den inte kommer att gå att sätta på alls? Bara så du är mentalt förberedd på den dagen när du bara får blåskärm? Med alla de problem du räknar upp så kommer det snart inte gå och det bara är en tidsfråga (det är seriösa fel på det)… ;-( Vill inte vara pessimist – utan realist – och det är bättre att vara redo när det händer och då kanske ha en plan i rockärmen.
Jo, jag vet … Hoppas bara på att kunna få ner min skiva med Office från Sverige. Håller ju på att skapa en tidning i Word och vet inte hur det fungerar att hux flux gå över till Open Office mitt i allt … Kolera eller Pest och blåa tummar ….
hoppas kompisen blir bättre snart , Här är det ett jävla väder blåser snöar och kallt bilarna krockar och åker hit och dit . Sämst väglaget är det efter E4 dödsolycka. i Gnarp Hälsa Jan Kram ULLA Olle hälsar
Hej Ulla,
Jo, kompisen mår lite bättre – men om några dagar så skall hon ”magpumpas” och sedan hoppas jag att det blir bra. Eller så blir det inte bättre än förra gången eftersom det är jag som matar henne …
Kram
M