SAN-folket …

sanfolket
http://www.khwattu.org/

Hyrbilen levererades strax före åtta, jag vaknade av att de ringde. Hade bett maken att väcka mig, då vi skulle åka tidigt.

Vi skulle delta i ett guidat besök hos SAN-folket, som är Sydafrikas utrsprungsbefolkning. Guidningen började kl 10 och beräknad körtid ca 1 timme. Vi hade också bestämt oss för att vi skulle stanna i trakten i två nätter. Det innebar att jag skulle packa för två dagar i arla morgonstund. Det blev lite hektiskt – frukost var inte till att tänka på, jag bad maken att steka två ägg till mig, som jag skulle kunna äta i bilen. Snäll som han är så gjorde han det, men i stället för att hacka sönder gulan och vändsteka, så hackade han sönder hela ägget – scrambled something …

Jag avskyr morgnar (har ni hört det förut) då jag skall fungera, tänka och utföra något. Det hamnade både det ena och det andra i väskan. Jag tänker inte beskriva för er vad jag senare packade upp, men kan tala om så mycket att det var inte mycket som jag hade användning för.

Det sista var att jag skulle ta mina stekta ägg för att äta som mackor i bilen, men hur äter man äggsmulor ur en plastpåse medan man kör. Man gör det inte …

Vi kom fram – sist, precis kl 10. Alla fick klättra upp på ett traktorflak, med bänkar och man kom med filtar för det blåste kallt … Vi frös en stund, men sedan kom solen fram och det blev Afrika igen.

Vi fick se hur man gör halsband av strutsskal, de minsta bitar kunde man göra hål i med hjälp av en pinne med en spets på. Hur man sköt med pilbåge, gjorde snaror för fåglar och hur man gjorde upp eld. Allt mycket intressant, men jag tänkte på att hur gjorde de för att inte frysa den kalla tiden, deras grottor var inte imponerande alls.

Efteråt åkte vi till kusten, bara någon mil – vi hade sett havet hela tiden, och checkade in på vårt B&B. Det var ”lyx” – halva rummet bestod av ett badrum med upphöjt badkar. Sängen var kingsize med dunkuddar och täcken som vi bara försvann i och lakanen … absolut finaste bomull när den är som bäst. Utan för hade vi en stor altan med solsängar och utsikt över havet, klipporna, den långa sandstranden på andra sidan viken och den lilla byn. Jag hade kunnat ligga där på solsängen hela tiden, men maken var något mer vardaglig och tyckte att vi kanske borde uppleva något annat också.

På natten låg jag i alla fall på solsängen i några timmar, med kikaren till hands. Vi hade fått veta att det häckade ugglor nedanför vår terass och jag hoppades få se dem. Under tiden jag väntade så tittade jag på vågornas fräs i hamnen och en liten flock måsar, ca 20 st, som simmade i skenet från gatlyktan i hamnen. Det är där de skall vara och i det antalet inte utanför vårt sovrumsfönster i Kapstaden och i hundratal.

Såg ingen uggla …

img_7390

img_7417
Så här gör man hål i minimala bitar av strutsäggs för halsband …
Så här gör man upp eld (ett måste om man vill ha en hustru) ...
Så här gör man upp eld (ett måste om man vill ha en hustru) …
En modern jägare, men med gammal utstyrsel ...
En modern jägare, men med gammal utstyrsel …
Ingen tamboskap ...
Ingen tamboskap …

Lite modernare ...

Lite modernare …

Den lilla byn Yzerfontain ...
Den lilla byn Yzerfontain …
Vy från solsängen ...
Vy från solsängen …

En reaktion på ”SAN-folket …”

  1. (va bra! Nu kan vi skriva grattis hälsning på rätt dag!)

    Grattis på födelsedagen Janne! Ett fyrfaldigt leve hipp hipp hurra! /Folsom

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *