Duntäcke …

Vi vaknade och avnjöt en sydafrikansk frukost = engelsk frukost + en underbar youhurt/fruktsallad. Damerna försäkrade oss att de var så nöjda med oss som gäster och värdinnan för sökte återigen att överagtal maken om att det är viktigt att ”känna av” krafterna och magnetismen. Jag fick en positiv kommentar om det då jag var barfota, men min tanke var inte att känna av detta utan helt enkelt att det är skönt att gå barfota när temeraturen tillåter …

För det var verkligen en tillåtande temperatur – man hade uppmätt 36 grader kvällen innan och nu var det redan över 30 och bara fukost tid.

Vi styrde kosan österut och över bergen genom fantastiska bergspass. Vi upplevde fantastiska vyer, fruktansvärda syner av rester från de skogsbränder som härjat någon vecka tidigare. Då kaffet på vårt B&B var i amerikansk klass vad gäller styrka – dvs inte på några av de kända kaffeställena, utan som det brukade vara för några år sedan – så var jag enormt kaffesugen. Vi körde in i en liten stad, en ganska deprimerande typisk sydafrikansk stad på landsbygden. En huvudgata, och eftersom det var paingday, så var det kö utanför bankomaterna och brännvinsbutikerna (2 st fanns det i denna lilla stad). En hel del hade redan druckit upp det som inhandlats och det är ingen rolig syn – lika lite som på Gullmarsplan. Bara lite sorgligare …

Vi fick vårt kaffe och damen som förestod caféet blev så glad och gav oss sitt kort och sade att vi måste komma tillbaka …

Målet var Hermanus och vi hittade vårt B&B, ett underbart litet ställe med fantastiksa rum, bra service och hur många stora och små handdukar i badrummet som helst … Vi kommer så gärna tillbaka dit. Det blev en promenad till centrum och en tidig middag, innan vi återvände till våra rum. Maken och vår gäst lade sig tidigt, men jag var bara tvungen att sitta kvar ute i den sköna kvällen och njuta. har börjat på en ny deckare.

Medan jag satt där så kom några av de andra gästerna tillbaka efter sina middagsbesök i stan. Ett par från England tyckte att det såg så mysigt ut, så de gjorde mig sällskap en stund. Och det var mysigt. Men det var lika mysigt att krypa i säng – så sköna sängar och duntäcken …

(Jag har skrivit till text för gårdagen …)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *