Det är inte bra det här … Jag är hjälplöst försenad med både det ena och det andra. Har tagit mig friheten att vara utomhus och njuta av sol och sommarvärme. Det straffar sig omdelbart.  Skall försöka komma ikapp denna vecka. Har för mycket bilder och för mycket som hänt på alla håll och kanter …

Har fått in några bilder från picknick/konserten …

Söndag och vi lyssnade en stund till Mannheimer och Tengby. Ett trivsamt program när vi har gigabytes, annars lite stressande – skall vi klara det eller måste vi ladda upp nya gigabytes – är det värt det …?

Vi bestämde oss för en promenad till ”Flygarrestaurangen”, den ligger mitt emellan Clifton och Camps Bay. Enligt stegmätaren 6,9 km och över 11.000 steg. Där finns en restaurang i det ”fria”. Dvs, man är beroende av vädret. Det är också där som hängflygarna, som hoppar ut från Lions Head, landar med sina fallskärmar. Samtidigt som hängflygarna siktar in sig på en liten hörna – den må va vara väldigt liten – men de prickar rätt – Imponerande …! Samtidigt spelar några Rugby eller Cricket – kan inte skilja på det och båda spelen, de verkar lika hopplösa båda två att försöka förstå. De spelade på hela tiden, hängflygarna landade i kanten och jag försökte hänga med – trodde att jag kanske skulle kunna se någon slags ordning i de olika turerna … Det jag förstod mest av var hur hängflygarna landade och samlade ihop sina skärmar. Bollspelet fattar jag fortfarande vad som hände när åskådarna applåderade eller när spelarna bytte sida …

Jag säger ingenting, antagligen visste de själva vad de gjorde, men vi var två som inte förstod någonting – maken o jag …

På makens enträgna begäran – jag med mina stavar …

Här kommer två i samma ”sele” …

De klarade av att landa mitt i spelet – vilket det nu var …

En liten turistbild som visar hur vacker det är i Clifton …

I eftermiddag skulle vi åka med vänner till en konsert i det gröna på en vingård, Vergelegen, i Somerset West. Man tar med egen stol, mat och dryck.

Våra stolar är så gamla och skruttiga så vi behöver nya. Maken behöver övertalas varje gång om detta. Idag blev det äntligen av att han gick ner till butiken – där man har haft massor av praktiska stolar för picknick. Man behöver dessutom inte ”krypa” ner på marknivå för att sätta sig. Han kom tillbaka med beskedet att de var slut och såg närmast lättad ut. Men där kanske jag misstar mig.
Vi blev hämtade av våra vänner och lastade in våra gamla stolar, som bortsett från att de är gamla, de är också skrymmande. Men det gick bra, det fanns utrymme i bagageluckan.

Vi kom fram – dukade upp – och den stol som jag satt i ville spricka upp i sömmen. Jag kände millimeter för millimeter som det gav sig. Maken halvlåg i sin och kunde inte ta sig upp,  så jag tror att när vi ger oss ut nästa helg på en picknick konsert – då har vi nog andra stolar, dessutom har dessa påtänkta stolar ett hål i armstödet där man kan ställa ifrån sig sitt glas. Det blir mycket billigare, för det är ganska många deciliter som hamnar i gräsmattan varje gång  …

Det har varit en lat dag – igen. Maken solade sig på balkongen i morgonsolen, Jag försökte att hänga med att få lite sol i ansiktet – men står inte ut. Får antagligen skaffa ”Brun utan sol” innan vi åker hem …

Vi hade SWEA lunch, på det vanliga stället – vi var inte så många, men trevligt hade vi och vi ville aldrig gå hem …

Maken och jagi avslutade dagen med Dame Edna – en helt suverän tillställning. Skrattmusklerna fick sin beskärda del … Får skriva mer om detta senare – nu måste det bli sängen …

Gissa om jag velat sova i morse, nu kan man kanske tro att det skulle bero på gårdagskvällens aktiviteter, men så är det absolut inte. Det måste bero på min pågående infektion. Maken väckte mig, jag somnade om och så höll vi på till strax före kl. nio. Då skulle Hilda komma. Jag var beredd på att sova vidare ändå, men visste att det inte skulle fungera, så jag masade mig upp, hann sitta på balkongen en stund och sola mitt bleka ansikte, innan hon kom. Jag skulle verkligen behöva få lite färg i ansiktet, man blir inte brun av att sitta framför en dator, även om en del påpekar vilken strålning man utsätts för.

Maken och jag gick ut för att äta frukost, som vi gör då Hilda ockuperar köket. Man får bara plats två stycken där, men med hennes typiska afrikanska bak och min stora lekamen, så blir det fullt. Alltså enklare att gå ut. Vi satt ute på balkongen på en av våra favoritkrogar i grannskapet och blev ompysslade med kaffe och frukost, medan vi studerade gatulivet. Där är så mycket att titta på så det tob mer än en timme att få i sig frukosten.

Jag gick förbi frissan för att beställa tid, och hon hade tid meddetsamma – det bästa med lågsäsong, som det är här nu. Kanske inte så roligt för dem som bor här, men för oss. Så inom en timme var jag friserad. Hon blåste och krullade med mitt raka hår, så nu har jag ”lockar” i nacken. Jag som alltid tidigare har önskat mig lockigt hår, men nu har jag haft rakt hår så länge, så jag är inte så säker på att det är så jag vill ha det …

Detta är en bild som visar omfattningen av branden i CT natten till idag … Skriver in länken nedan.

Återigen, jag ville inte stiga upp i morse. Jag fick en känning i halsen redan igår och tog en whiskey – hade inga piller i huset. Jo, amerikanska halstabletter, som jag sög på halva natten – samma tablett. På något underligt sätt så är jag medveten om att jag inte får lägga mig på rygg, eller hur det nur är. I vilket fall så fanns det liten del av tabletten kvar i munnen när jag vaknade – alldeles för tidigt. Jag sög upp tableten och försökte sedan få upp i maken  – i den ordningen.

Tjugo minuter innan vår Handyman skulle komma steg maken upp, jag försökte somna om – vilket jag hade behövt så väl. Men, … strax före åtta var jag också uppe. Maken i kortbyxor som vanligt, jag med långbyxor, strumpor och tjock stickad kofta. Jag hinkade i mig te, sög på halstabletter. Men jag höll på att somna framför datorn, så jag gick till säng kl 10.30 …!!!  Jag sov till kl 14.00 – kors i taket.

Maken påminde om att vi var bjudna på whiskey-provar kväll. Gissa hur trevligt det lät, när jag bara ville i säng och sova och ta de piller han köpte hem till mig. Men som den goda hustru jag är så visst, vi gick dit – bara två kvarter bort. Där fick vi prova whiskey, det var faktiskt mer intressant än jag hade tänkt mig. Så jag kände mig glad att jag följde med. Dessutom hade det det goda med sig att jag glömde bort min hals … 😉 och koncentrerade mig på lukt och smak. Har nu införlivat tre skotska whiskyer i min reportear. Jag vet inte vad de heter – men goda var de och av halsen känns ingenting för tillfället.

För övrigt har det varit dramatiska bränder här i Kapstaden. Vi såg dem inte, men jag har sett bilder och befarar det värsta hur det ser ut. Och om jag fattat det rätt så har det brunnit på de sluttningar där zebrorna och diverse antiloper brukar beta … Enligt några som kom körande norrifrån, så vara det tydligen en helt fantastisk syn. För de som var inblandade helt fasansfullt. Skickar med en länk för er som vill se …

Detta är en länk som visar bilder från branden, helt fascinerande om man inte är involverad …

http://www.news24.com/News24/Gallery/Home/0,,galleries-1-7438,00.html