Det blev en tidig morgon, jag är ju ingen morgonfågel och mår bara illa när jag måste fungera så tidigt – inte var det mycket bättre av att det var en ”ljuvlig” värme – läs outhärdligt den tiden på morgonen … Dottern hade kämpat med packningen – jag känner alltför väl till hur jobbigt det är – hon var helt slut, dessutom trött efter natten då den minste hade sett till att hon inte fick sova som hon ville.

Så småningom satt vi i alla fall i bilen med all packning – och en ej fungerande AC. Färden startade mot Dalarö för att plocka upp dotterdottern, sedan fortsatte vi mot Nynäshamn. Barnen var mycket tålmodiga i värmen – vi vuxna var kanske inte så toleranta. Vi plockade upp Lillasyster och fortsatte till badet. Då ändrades mycket – barnen sprang ut i vattnet – vi vuxna hade svårt att hänga med, men tack o lov så hade de varsin simring i glada färger så vi kunde se dem hela tiden.

Dotterdottern tittade på hur de stora barnen gjorde och efter en liten stund så gjorde hon likadant – och efter ytterligare en stund så gjorde lillebror också likadant …

Vi fick några mysiga timmar på stranden, då vi åt pannkakorna och drack Lillasysters saft och åt goda brownies och kakor. Det är många, många år sedan jag drack saft och åt kakor – men det var faktiskt gott, och vilka minnen det väckte … 😉

Sedan hade lilla mamma problem med att få upp barnen ur vattnet, men efter ett tag var vi på väg hem till Lillasyster, som hade köpt presenter till barnbarnen. Så fina presenter. Dessutom fick de träffa hunden, Ester, en Irländsk zetter – hunden var rädd för barnen och barnen var rädd för hunden. Allt gick bra och alla mådde bra efteråt – det var bara jag som var mycket ledsen när jag lämnat av dotter och barnbarnen på Dalarö för att ställa kosan hemåt igen …