Början på slutet …

Vi har varit riktigt effektiva idag, visserligen mycket kvar att göra, men en hel del är avprickat på listan. Solen var det lite si och så med och det var ganska fuktigt idag, så hela köket är fullt med fuktig tvätt. Jag måste köra fler maskiner imorgon, lakanen, maskinen är ju så liten och rymmer inte så mycket – men tvättar bra på välidgt lite vatten. Den centrifugerar mellan sköljningarna och man kan på så sätt köra ett vattensnålt program.

Det finns inte så mycket att skriva om, jo, det skulle vara då att vi fikade ute i solen, både i morse och på eftermiddagen, årets sista sommarmånad – som verkligen inte visat sej från den bästa sidan – man kan till o med fråga sej om det varit sommar denna månad.

Nu behöver jag komma i säng, blev sittande framför TV:n, som vanligt, och nu är det sovdags för länge sedan. Inför morgondagen har jag en lång lista som skall prickas av …

Höstbestyr …

Det tog ett tag att komma underfund om vart jag var i morse. Man sover så gott här i stugan, så tyst, så härlig luft. Det var lite dis framför solen, så vi satt inne och lyssnade på Ring så spelar vi. Det var en härlig kille som höll i programmet och vi hade anledning att skratta flera gånger, så det blev en härlig start på dagen. När det så var dags för Melodikrysset flyttade vi ut, och jag kämpade på. Har ju ingen aning om alla dessa nya artister … Antecknade för fulla muggar för att gå in och slå upp på nätet, men syster från Göteborg ringde och hon hade redan fixat det hela, så vi löste krysset. Vet inte om jag bryr mej om att skicka in, min mamma gjorde det i alla år – men vann aldrig, så ….

Sedan satte maken igång att arbeta, massor att göra inför vår bortavaro – själv var jag mest trött och satte mej med foten högt och låtsades fundera på allt som jag skulle göra. Tog mej i kragen och bjöd maken på kaffe. Antagligen blev jag lite pigg av det, för sedan grävde jag upp mina rosmarinplantor och satte i mindre krukor. De skall få följa med till balkongen, sedan gjorde jag ren grillen, mycket noggrant, det tog nog minst en timme. Maken hann i alla fall ”bli färdig”, dvs. han var helt färdig och orkade inte mer. Han hade ägnat sej åt att klyva stora bumlingar till ved, och han var först tvungen att bära dem uppför en slänt. Så vi tog paus båda två och njöt av ett glas vin. Sedan förberedde jag middagen och maken tände eld i bastun. Det var första gången i år som vi badade bastu. Så skönt och så avkopplande … Känns lite vemodigt att vi måste lämna så tidigt i år, vi gillar båda denna tid med svamp, mörka kvällar, brasa i öppna spisen och bastubad …

Nu sitter jag här i min morgonrock och hela kroppen bara ”glöder” av välbefinnande. Brasan sprakar och Maria Callas sjunger på TV:n, vilken röst.

Har precis haft sms-kontakt med dottern, hon – stackaren, satt på planet i Chicago och har en natt på flyget till Stockholm …

Glömde bort kameran idag – igen. Men har ju min stora bildskatt att ösa ur. Man skulle kunna tro att bilden föreställer två Barbie-dockor, så perfekta och ack så söta, det är mina yngre systrar påsken 1971 …

kicki-o-lena.jpg

Mysfaktor …

Vi satte klockan på ringning för att komma upp i tid eftersom vi skulle åka till ön. Egentligen hade vi tänkt åka i går. Nu var det inte det vackra väder man sagt, som vi tolkat – det hängde regn i luften och det föll ut lite då och då. Vi donade och när vi var klara satte vi oss ner en stund och väntade ut en regnskur. medan vi var inne och gjorde våra uppköp så slutade det regna. Maken fick ta av sej skorna och kavla upp byxorna innan han hoppade i båten. Det var några liter att ösa, men när vi kom ut till ön var det riktigt skönt och vi fick till o med uppleva solen.

Maken drog på sej arbetsbyxorna och gjorde lite insatser, men jag satte mej framför datorn och fortsatte med mina bilder. Skall ju ta det lung med både fot och arm … 😉

Ikväll har vi gjort upp eld i öppna spisen och tittat på finnkampen – riktigt mysigt när det är mörkt utanför fönstren och brasan som sprakar. Jag tog fram mitt gamla lapptäcke, som jag påbörjade för ganska många år sedan. Det är terapi framför TV:n och det fungerar ju bara när det är svalt eller kallt ute och mörkt. Om en stund så skall jag avsluta kvällen med en deckare – eller vad det är. Kameran har legat i väskan hela dagen, så det får bli några bilder som jag jobbat med i kväll – tyvärr så är en del i så dåligt skick att det inte går att fixa kvaliteten.
De här bilderna tillhör den kategorin. Men det finns en rolig historia kopplad till den tid bilderna är tagna.

Min syster och jag var på Tyrol, när det kom fram en ung grabb och berättade att de slagit vad om att vi var tvillingar. För att göra historien kort så talade min syster om att det var sex år emellan oss … Och hur skulle hon tolka det som är den yngre … 😉

Ja, jag skiljer oss åt på tröjorna …
30-januari02-copy-2.jpg

30-januari02-copy-5.jpg

Tågymnastik …

Idag har jag fortsatt mina turer inom vården, jag har besökt min sjukgymnast på Värmdö – hon är bara så bra. När jag är där så känner jag att om jag fick vara med henne några timmar då och då i veckan så blir jag snart bra. Men det var sista gången idag. Hon skall nu ha semester i en månad och när hon kommer tillbaka så har jag rest.  Jag fick stränga order om att inte lyfta något tungt med min arm och vara försiktigt i största allmänhet med den. Hur nu det skall gå till när man reser som vi gör. Väskan packas till mesta möjliga gräns med allt som skall med. Då talar vi inte kläder utan, julmat, böcker, filmer , ja, allt typiskt ”svenskt” som vi gärna vill ha med oss där nere. Inte minst datorn o alla prylar till den som väger och som måste vara handbagage …

Vi får se nu hur det går, jag har fått tid hos en annan sjukgymnast om två veckor. Har ingen aning om hur hon är, bra hoppas jag.

Annars så har dagen ägnats åt bilder i datorn igen, inte så mycket annat jag kan göra, för även om jag pinnar på rätt bra (på fel sätt, visserligen) så mäste jag sitta med foten i högläge fortfarande. Trodde allt var bra och struntade i det, men det straffade sig meddetsamma. Stora blånader uppstod och svullnad. Men numera finns salva mot sådant – hade jag ingen aning om. Vet inte hur pass det hjälper eller om det är högläget som är viktigast, för foten är nu mindre blåflammig. Men med gymnastiken går det inget vidare, dvs jag gör inga framsteg, kan böja tån mindre nu än första veckan, vilket även doktorn påpekade … Så jag sitter verkligen och böjer och töjer och drar och spretar. Det gör ont och tar emot, men tycker inte att det blir något resultat. Doktorn sade att det nog kan ta någon månad till o med, så det är tur att vi skall till ett varmare klimat så jag kan fortsätta med mina öppna skor.

Kameran har bara varit framme för att fota – ytterligare en solnedgång – det händer inte så mycket mer här 5 trappor upp, så det får bli något från de senast scannade bilderna igen. Det är ju där i gågna tider som jag tillbringar mina dagar just nu  …

pia-04.jpg

Min mamma, lillasyster och jag år 1952.

Hon hade kräkts ner sin klänning och fick sitta i underkläderna … …

pia-22.jpg

Farfar och jag på väg till eller från kyrkan …

Ute på egen hand …

Idag har jag varit ute på stan och gått. Jag tar med kryckan för säkerhets skull, jag skulle kunna klara mej utan den. Kan ju gå här hemma utan krycka, men jag går så långsamt och är så rädd att kliva fel, för då gör det rejält ont. Dessutom så ser man mej – eller kanske är det kryckan – det gör man inte annars. Jag har blivit osynlig, åtminstone nästan. Lite konstigt är det eftersom jag gått upp i vikt och tar mer plats, men det hjälper inte. Folk springer på mej om jag inte flyttar mej, eller släpper dörrar i ansiktet om jag inte parerar.

Jag skall också träna på att använda foten rätt och böja tån när jag går, det är inte lätt, speciellt som det gör ordentligt ont när det blir rätt. Har ju trampat omkring på yttersidan av foten i flera år för att undvika smärtan. Det kan ta några månader fick jag veta, så det är bara att bita ihop och träna på. Men kalle anka-skorna får nog vara på ett tag till …

Jag har ju inte varit i city på länge, vet inte vad jag tycker om det. Alla har bråttom, alla talar i telefon, eller sms:ar … Hur klarade vi oss tidigare, vad gjorde vi när vi var ute på stan? Vi måste ha haft förfärligt tråkigt när vi gick omkring där sysslolösa, eller …? Jag uträttade mina ärenden och hoppade över att äta lunch i stan, kände inte för att trängas med alla för att äta samma trista (dyra) mat, så jag skyndade mej (så gott det nu gick) ner i tunnelbanan och hann tillbaka på samma stämpel 😉 Kände en viss tillfredsställelse över det …  Hemma i kylskåpet fanns det kokta ägg, majonäs och en getostfylld hamburgare – jättegott  🙂  Sedan kunde jag sätta mej med mina bilder igen …

I kväll har jag njutit av Povel Ramel på TV, han var faktiskt rolig, ja brilljant. Såg ett program för många år sedan och då tyckte jag inte det var så bra, så jag tänkte inte titta på detta, men vilken tur att jag gjorde det …

untitled-scanned-32-copy-2.jpg

Så här stilig var min farmor som småbarnsmamma …
untitled-scanned-03-copy-6.jpg

… och farfar var alltid elegant …

Olika mottagningar …

Idag har jag varit och tagit bort mitt bandage. Fick se såret, de tycker att det ser bra ut, men jag vet inte jag, så tjusigt var det inte. Dessutom verkar det som om jag ansträngt foten för mycket när jag gick hem, för det har läckt lite. Jag får sätta på mer tejp så att jag slipper se det, åtminstone i några dagar, så får vi se om det blir bättre.

Jag börjar nog bli ett vård fall nu eller ett fall för vården, hur man nu säger, springer ju titt som tätt till doktorn nu förtiden. Börjar bli riktigt familjär med väntrum och apoteksköer. Tidigare idag var vi iväg, maken och jag och tog HIV-test, krävs för visum till Sydafrika, men jag tycker nog att det inte är vi som utgör ett hot i den frågan. Det talade jag om för doktorn också, och han hummade med. Vi gick igenom samma procedur förra året också. Men han är nog glad för dessa obligatoriska prov eftersom vi måste gå till honom och betala 1000 kr per person – kontant. Då lyssnar han också på lungorna och hjärtat och tar blodtrycket. Kvitto fick vi också, visserligen onumrerat, sådant som man kan köpa i block i pappershandeln, och vi får desutom betala för blodtestet själva.

Eftermiddagen och kvällen har jag brottats med datorn, dvs inte datorn självt, utan mjukvarorna. Installerade min nya hårddisk, och det gick enkelt, jag lade över alla mina foton och några filmer. Sedan satt jag och kollade fotona så att allt fungerat och kommit med. Gick ur och tittade på annat och gick tillbaka för att lägga in fler – då finns det inget – mapparna är tomma … Men när jag tittar på utrymmet på disken, så har jag använt 45 gb, så det ligger där någonstans och skvalpar, men var. Det är en hemlighet.

Sedan kom en uppmaning om en säkerhetsuppdatering av ett av mina program, men, om jag gör det så blir jag av med Skype, tills de har kommit ikapp – eller hur det är? Jag vet varken ut eller in, varför är det så svårt det här med datorer å ena sidan, när det nu är så lätt å andra sidan …

img_1667.jpg
Vi tog med oss skott av hibiskus från SA i mars, det har vuxit med noll centimeter – men har nu sin första blomma. En till är på gång …