Vägen till havet

Tålamodstest...

I Accra finns det inte så mycket att göra på helgerna. Då söker man sej gärna utanför staden. Det är mycket trafik och alla skall samsas på samma utfarter.

Vi brukar ibland åka till stranden och trafiken dit är ett enda gytter den första halvtimmen. Alla skall vara först, och före dem skall deras minibussar vara...

Här är några bilder på hur det ser ut efter vägen till stranden. Man borde kunna åka på tjugo minuter, men det tar minst en timme.


Så här trångt är det i trafiken den första halvtimmen. Man kan med fog säga att vi bökar oss fram....



På lördagar och söndagar så klär kvinnorna upp sej.



Handeln är igång hela tiden. Man kan köpa allt, små påsar med nötter, vindrutetorkare, toalettpapper, TV-antenner... you name it....



Alla verkar vara på väg någonstans, man packar in sej i s.k. Trotro, hur nu det stavas. Det är alla former av minibussar i mer eller mindre bra skick, oftast mindre bra. Inte ovanligt att man knyter fast dörren med ett snöre



Alla dess minibussar har alltid en devis, och de är alltid religösa. Vem vet det kanske hjälper eftersom det inte händer mer än det gör... Denna buss har For Give, på den lilla lappen ovanför står det For sale.. ;-)



Efter den intensiva o röriga trafiken, där det tutas hela tiden, så är det ganska skönt att svänga av. Vägen är fortfarande asfalterad



Även i dessa primitiva byar så har man flotta bilar...



Asfalten försvinner så småningom och det blir grusvägar, ibland inte ens vägar. Medtrafikanterna ändrar karaktär...



Man åker längs havet och små fiskebyar...



Här söker getterna skugga....



Inblick i en liten fiskeby....



Äntligen framme, det var värt timmen i trafiken - eller hur?....