Det där med uppkoppling …

Jag har nu upplevt två dagar utan internet uppkoppling … Vi abonnerar på tre gigabite varje månad – det brukar inte räcka till så vi laddar upp ytterligare minst en varje månad. Det har inte varit några problem någonsin – men det här landet blir mer och mer likt ”att leva i Afrika”. Vi har försökt att ladda upp en extra gb sedan i fredags. Det svar vi fått är att våra kreitkort inte gäller och att vi skall kontakta vår bank.

Vi kontaktade vår bank, dvs ringde till Sverige, och det var inga som helst problem med våra kort. Så vi travade iväg till Telkoms kontor och där konstaterade man att det inte fungerade – att man troligen hade ett problem och att man antagligen redan kände till det hela och jobbade med det …

Vad hjälpte det. Jo, jag kopplade av från SWEA – vad skulle jag göra – och det var inte helt fel …

Klart att man blir nervös om inte kreditkortet fungerar, trots alla försäkringar så litar jag inte på något. Det var inte helt självklart att Internet skulle fungera igen – men efter några omstarter i kväll så fungerar nu allt igen …

Medelhavsblått …

img_7094
Glömde lägga in denna bild igår - från restaurangen, och det är inte medelhavsblått ...

Vet någon egentligen vad som menas med medelhavsblått …? Denna underbara färgkombination mellan blått och grönt – men som förutsätter att det är genomskinligt/genomlyst på något sätt. För mig var det den vackraste färgen när jag var i mellanstadie åldern. Och, det skulle alltid finnas palmer – vid samma tid det ”vackraste” trädet som fanns.Fast jag är osäker på om det hette medelhavsblått eller medelhavsgrönt.

På den tiden fanns det ingenting som kunde hindra mig från att måla eller teckna – jag var helt övertygad om att jag skulle fortsätta med det i hela mitt liv … Jag lyckades också ganska länge – hade alltid kritor, oljefärger, papper osv till hands. Alltid när jag packade för resa utomlands så fanns detta i min packning. Alltid så tittade jag efter var jag kunde köpa dessa ”nödvändigheter” och alltid hade jag något på gång.

Vet inte när detta ändrades – tror inte det var alltför länge sedan – men jag saknar det. Att inte alltid titta efter möjligheterna, inspirationen, fantastiska mönster osv. Jo, lite gluttar jag fortfarande, men jag söker mig inte längre till målen och tar mig inte tid att titta in där tillfälle ges.

Vet inte vad det var idag som påminde mig om denna saknad, men något var det. Knappast var det att jag idag besökte några butiker för att hitta skor för att kunna ta upp promenaderna igen.

Det var också första kvällen som jag satt stilla på balkongen och bara njöt av värmen och den nästan fulla månen – i en hel halvtimme – också en saknad som jag saknat …

Min första hjärt transplantation …

Han var tyvärr upptagen i telefon och kunde inte tala med oss ...
Han var tyvärr upptagen i telefon och kunde inte tala med oss ...

Idag fick jag komma ut lite …

Jag har träffat Chris Barnard, han satt vid sitt skrivbord och talade i telefon och lite senare var han upptagen med att transplantera det första hjärtat någonsin. Ja, alla var där och alla var mycket verkliga, men orörliga. C.Barnards händer kunde knappast ha varit mer verkliga på honom själv … Faktiskt lite kusligt …

Det var en oerhört fascinerande utställning i de salar där operationerna faktiskt ägde rumpå Groote Schuur Hospital i Kapstaden den 3 december 1967. Hjärtat jobbade på bra, men patienten, Louis Washkansky hade andra medicinska problem och klarade bara 18 dagar. Nästa patient överlevde 18 månader. Idag är rekordet 31 år och en patient som fortfarande lever …

Det var ju två operationer samtidigt,  i den ena salen var givaren och i den andra mottagaren. Trots att det var så stora saker på gång så var det mycket primitivt jämfört med dagens teknik.

Själv skall vi tillbaka maken och jag, vi måste bara tillbringa mer tid där för att läsa alla brev och allt annat runt omkring. Det hanns inte med på den guidade turen idag. Han var tydligen i Guiness rekordbok två år i rad som den som tog emot flest brev … Bland annat fanns där montrar med brev från barn. Ett barn tyckte att hjärttransplantion var lika stort som uppfinningen av löständer …  😉

Här är teamet med donatorn ...
Här är teamet med donatorn ...
Här ligger mottagaren ...
Här ligger mottagaren ...
Många slangar är det ...
Många slangar är det ...
En glad Louis Washkansky, som tyvärr inte överlevde mer än 18 dagar ...
En glad Louis Washkansky, som tyvärr inte överlevde mer än 18 dagar ...
... men han är oerhört "levande" ...
... men han är oerhört "levande" ...
Brev från Beth, som inte kunde hitta hjärtat i grodan som hon opererade ...
Brev från Beth, som inte kunde hitta hjärtat i grodan som hon opererade ...
Goda råd från Ann i Johannesburg ...
Goda råd från Ann i Johannesburg ...

”Starta om datorn …”

Det har strulat idag, datorn. Den har ”kraschat”, packat ihop eller kalla det vad ni vill. Det har den gjort till o från de sista månaderna – alltid när jag har mycket att göra och stora jobb på gång. Jag skrev till min ”ängel” i Sverige och han återkom med kloka råd och efter några hjärtklappningar så har jag med hans hjälp lyckats ladda ner och uppdatera grafikrutinen. Det gick inte som på snöre om man säger så. Det tog några timmar med korrespondens fram och tillbaka och på slutet fick jag klara mig själv.

Det hände inte det som skulle hända, men det hände andra saker. När så datorn var omstartad och allt var ”klart” hade jag ingen bild på min stora skärm, bara på laptopen. Då lämnade jag datorn, jag orkade inte mer – jag orkade inte ens bli upprörd längre. Jag gick och satte mig och tittade på en Poirot. Ja, det blev till o med två. Stickningen växer, ändå rev jag upp flera decimeter igår – vill göra på annat sätt, men den växte i kapp i allafall.

Nu sitter jag är igen framför datorn och den fungerar som vanligt – fråga mig inte hur det gått till. Jag har inte ens startat om …

Utan slut …

Idag har jag suttit framför datorn hela dagen med bilder från festen som jag laddat in på hemsidan. Då programmet är så långsamt, så hann jag i alla fall inte riktigt klart. Det kommer att bli några timmar i morgon också …

Så därför har jag inget att skriva om här. Jo, jag skulle titta på en rulle, det blev sent men jag ville tänka på något annat. Maken satt och tittade tillsammans med mig en stund, men sedan sa han: ”Den här filmen lyfter inte …” Så han gick och lade sig och minuter efter så brakade det loss och blev riktig aktion film. Det verkade inte sluta så bra, jag vet inte för slutet var inte med …

Välmatat …

Det var inte utan att jag var lite trött i morse – det var nog dansen … Vi tog det lungt och lyssnade till Martin Timell som höll i Ring så spelar vi. Det gjorde han bra, synd att han försvann från underhållningsprogrammen.

Vi tittade på de bilder vi hade i kameran från gårdagen, och som vanligt så har kameran inte hållit måttet – naturligtvis – som vanligt på de bästa bilderna – så fanns ingen skärpa. Nio bilder av tio så blir det skarpt, men det verkar nästan som om den kan tänka själv och bestämt sig för att bli oskarp då motivet är extra bra …

Vi bestämde oss för att ta en lång promenad, vilket vi också gjorde. Det blev täta sittningar på bänkar, men vi avverkade nog några kilometer. Målet var hotell Radisson f.d. SAS, men numera har man tagit bort SAS. De har en fantastisk altan med utsikt över Table Bay, alla båtarna som passerar och vågorna som slår mot klipporna och vågbrytarna.

Man kan välja att äta deras buffé – som är mycket bra, eller á la carte. Vi valde buffén, och efter någon timme så skulle vi rulla hem igen, men vi tog hjälp av bussen. Kvällen blev härligt avslagen med TV och en stickning för min del. Sjalen är redan färdigvrikad. Jag tittade på några deckare och maken tog fram vår lilla TV och tittade på fotboll från Angola. Sedan blev det gemensam tittning på inspelade avsnitt av Kvarteret Skatan.

En helg till som är avverkad …